Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Hur ska man veta att man hamnar rätt på<br />
nätet? Det finns naturligtvis en hel del hjälp att<br />
få. På själva <strong>Internet</strong> finns olika sökverktyg.<br />
Det finns också en journalistisk praxis som är<br />
mer eller mindre outtalad bland journalister,<br />
men som formuleras i diskussionsgrupper och<br />
handböcker. Men hur långt räcker detta? Det<br />
ska vi diskutera i det här kapitlet.<br />
Kataloger och annat lättillgängligt<br />
material<br />
Inom en del områden <strong>för</strong>efaller ett elektro-<br />
niskt motorvägsnät vara väl utbyggt och lätt<br />
att använda. När det gäller att söka litteratur<br />
finns exempelvis Libris som är en fullständig<br />
katalog över alla svenska vetenskapliga bibliotek.<br />
Och den amerikanska Library of Congress<br />
har en utmärkt katalog över amerikansk<br />
litteratur. Att använda sådana kataloger är<br />
praktiskt och relativt oproblematiskt.<br />
Offentligt material är också lättillgängligt,<br />
åtminstone i Sverige. Det är inte svårt skaffa<br />
fram riksdagsprotokoll, offentliga utredningar,<br />
pressmeddelanden, information om statliga<br />
verk, kommuner o s v. Att ta fram sådant<br />
material över <strong>Internet</strong> sparar tid och gör det<br />
möjligt även <strong>för</strong> dem som inte är bosatta i<br />
Stockholm att få tillgång till material som<br />
annars hade varit svåråtkomligt. Men man<br />
måste <strong>för</strong>stås tänka på att ett pressmeddelande<br />
eller en utredning inte blir pålitligare på<br />
<strong>Internet</strong> än i pappersform.<br />
För journalistiken är inte lättillgängligheten<br />
alltid en odelad välsignelse. Det finns en<br />
risk <strong>för</strong> att journalisten blir allt<strong>för</strong> beroende av<br />
den elektroniska informationen. Han eller<br />
hon hinner eller bryr sig inte om att personli-<br />
36<br />
MOTORVÄGAR OCH<br />
JOURNALISTISK PRAXIS<br />
gen ta kontakt med ansvariga personer utan<br />
nöjer sig med den information som finns på<br />
<strong>Internet</strong>. Resultatet blir att journalistiken riskerar<br />
att bli opersonlig och fjärma sig från den<br />
konkreta verkligheten.<br />
Hjälpmedel vid sökningar<br />
Mera problematiskt är det som vi kan kalla<br />
guider i den elektroniska djungeln – hjälp att<br />
hitta den information man söker. Sådan hjälp<br />
behövs verkligen. Det mesta som läggs ut på<br />
<strong>Internet</strong> är nämligen skräp, okunnigt svammel,<br />
trams och vidskepelse. Att skilja den värdefulla<br />
informationen från den värdelösa är<br />
ett av de stora problemen på <strong>Internet</strong>.<br />
Guidningen kan innebära allt från några få<br />
länkar till stora databaser. Det finns många<br />
sådana hjälpmedel, och det kommer <strong>för</strong>modligen<br />
att bli många fler inom en snar framtid.<br />
Särskilt journalister, som ofta har ont om tid,<br />
har stor nytta av sådan hjälp. Men hur stor är<br />
nyttan egentligen? Vi ska se några exempel på<br />
sökverktygens användbarhet.<br />
Utgångspunkten är vetenskaplig information,<br />
eftersom denna är problematisk, inte<br />
minst <strong>för</strong> journalister. När det gäller komplicerade<br />
vetenskapliga och tekniska frågor riskerar<br />
nämligen journalisten att bli beroende<br />
antingen av officiella källor eller av en snäv<br />
grupp av experter, ”proffstyckare”, som gärna<br />
uttalar sig i massmedierna. Det är inte alltid<br />
som proffstyckaren är den verklige experten i<br />
den aktuella frågan. Väl så vanligt är att den<br />
som har djupa kunskaper inom ett specialområde<br />
inte alls är intresserad av att framträda i<br />
massmedierna. Den som vill höra en sådan<br />
experts åsikter måste själv söka upp honom
Change language