Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Internet</strong>. Också han understryker vikten av att<br />
den som söker kunskap genom frågor till sig<br />
själv gör sig medveten om vilken kunskap<br />
han/hon söker. Liksom Paul vill Harris att<br />
den som söker kunskap <strong>för</strong>st svarar på en del<br />
frågor som definierar vad sökningen syftar<br />
till: Vad söker du? Vill du ha fakta, åsikter<br />
(auktoritativa eller bara vem som helst), genomtänkta<br />
argumentationer, statistik, berättelser,<br />
ögonvittnesskildringar, beskrivningar?<br />
Men Harris går vidare genom att formulera<br />
kriterier <strong>för</strong> en kvalitetsbedömning av<br />
<strong>Internet</strong>källor. Dessa kriterier ordnar han<br />
under fyra rubriker:<br />
• trovärdighet (credibility)<br />
• korrekthet (accuracy)<br />
• skälighet (reasonableness)<br />
• stöd (support)<br />
Harris uppfattning om grunderna <strong>för</strong> en bedömning<br />
av källans trovärdighet har vi redan<br />
refererat i <strong>för</strong>egående kapitel.<br />
Med avseende på korrekthet framhåller<br />
Harris tidsaspekten. När skapades informationen<br />
(hur länge är den livsduglig)? Vissa områden<br />
som naturvetenskap, medicin och affärer<br />
blir snabbt <strong>för</strong>åldrade. Vidare menar han att<br />
man ska överväga om informationen är omfattande<br />
när källan drar slutsatser. Korrektheten<br />
är dessutom beroende av <strong>för</strong> vilken publik och<br />
vilket ändamål som informationen är avsedd<br />
<strong>för</strong>. Ton och stil kan antyda brist på korrekthet.<br />
Vaga och svepande generaliseringar ger anledning<br />
att misstänka brist på korrekthet.<br />
Med avseende på skäligheten vill Harris<br />
fråga om framställningen är rättvis, objektiv,<br />
moderat och konsekvent. Rättvisa (”fairness”)<br />
innebär att innehållet ska vara balanserat,<br />
eftertänkt, inte utvalt, sållat eller vinklat.<br />
Även motståndarens argument ska komma<br />
fram. Absolut objektivitet finns inte, men en<br />
<strong>för</strong>fattare måste kunna kontrollera sina sympatier.<br />
Moderat innebär att informationen inte<br />
44<br />
är extrem – en relevant fråga är om världen<br />
verkligen kan beskrivas på det sätt som görs.<br />
En prövning av konsekvensen innebär att<br />
kontrollera att källan inte säger emot sig själv.<br />
Slutligen kan källans världsbild <strong>för</strong>vränga<br />
informationen, en politisk dagordning kan få<br />
<strong>för</strong>eträde fram<strong>för</strong> sanningen.<br />
Med avseende på stöd, menar Harris, att<br />
källan ska belägga vad den säger och påvisa<br />
att uppgifterna bekräftas åtminstone delvis av<br />
andra källor. Mycket information, som statistik<br />
och enskilda fakta, kommer från andra källor.<br />
Om dessa källor an<strong>för</strong>s tydligt så att dubbelkontroll<br />
blir möjlig stärker det trovärdigheten.<br />
Överhuvudtaget är dokumentation viktigt <strong>för</strong><br />
att få veta att <strong>för</strong>fattaren inte endast är sin egen<br />
sagesman och att källanvändaren får möjlighet<br />
att följa upp uppgifter. En annan typ av upplysningar<br />
handlar om hänvisningar till andra<br />
källor som ger liknande framställningar av<br />
samma ämne eller till andra vederhäftiga källor<br />
som framställer en argumentation i mer allmänna<br />
avseenden och som understödjer påståenden.<br />
I <strong>för</strong>ekommande fall kan det också vara<br />
lämpligt att informationssökaren genom kontroll<br />
med välrenommerade källor inom samma<br />
fält skaffar sig en uppfattning om nya påståenden<br />
<strong>för</strong>efaller rimliga med hänsyn till äldre<br />
kunskap i en viss fråga.<br />
Harris kriterier syftar till en närmare analys<br />
av källornas karaktär. Den uppmärksamhet<br />
han påkallar är mer detaljerad än Pauls<br />
och är mer fokuserad på en värdering av<br />
enskilda källor. Även hos honom går det dock<br />
att uppfatta en preferens <strong>för</strong> välrenommerade<br />
auktoriteter och de kännetecken på trovärdighet<br />
som han sätter sin tillit till utgörs av traditionellt<br />
vedertagna normer: <strong>för</strong>fattarens ställning<br />
ska inge respekt; ton och stil ger uppfattning<br />
om trovärdighet; framställningar ska<br />
vara rättvisa, objektiva, moderata och konsekventa;<br />
källor bör bekräftas av annan vedertagen<br />
kunskap. Harris närmar sig mera direk-
Change language