Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
är kommunprotokollen tillgängliga över nätet.<br />
Och naturligtvis finns stora mängder offentlig<br />
statistik.<br />
Bland av svenska journalister använda databaser<br />
finns till exempel SCB, InfoTorg, Rixlex,<br />
Kreditfakta. Populära utländska databaser är<br />
Dialog och Financial Times bas FT Profile. För<br />
journalistik där datorteknik utnyttjas är<br />
kanske av än större betydelse att myndighetsbaserade<br />
arkiv numera är upplagda i digital<br />
form. Detta betyder att journalister kan begära<br />
ut stora mängder uppgifter ur dessa <strong>för</strong><br />
egen databehandling. Därmed blir polisregister<br />
och domstolshandlingar tillgängliga <strong>för</strong><br />
oberoende frågeställningar formulerade av<br />
medierna.<br />
Vilka frågor kan man då hoppas att faktadatabaserna<br />
kan ge svar på? Det kan handla<br />
om vem som äger en bil, vad en person sysslar<br />
med som näringsidkare, var en person bor,<br />
ett <strong>för</strong>etags ekonomiska ställning i alla möjliga<br />
avseenden, vad som sagts i riksdagen, vilken<br />
politisk uppmärksamhet vissa frågor får,<br />
hur omfattande en viss <strong>för</strong>eteelse är bland den<br />
svenska befolkningen.<br />
Den här typen av källor skiljer sig i avgörande<br />
avseenden från till exempel textdatabaserna.<br />
Faktadatabaserna avser att samla och<br />
tillhandahålla uppgifter som är systematiskt<br />
utvalda och uppgifterna registreras också systematiskt<br />
med genomtänkta rutiner och metodisk<br />
kontroll. Insamlingen av uppgifter sker<br />
kontinuerligt med avsikt att följa utvecklingen<br />
över tid. Offentliga handlingar, som protokoll<br />
och lagtexter, ska vara identiska med originaltexterna<br />
och möjliggöra <strong>för</strong> allmänheten<br />
att följa politiken och informera sig om rådande<br />
rättsordning. Databaserna används i så väl<br />
myndigheters som <strong>för</strong>etags löpande verksamhet,<br />
de fyller med andra ord inte bara en<br />
allmän informationsfunktion utan är även en<br />
<strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> produktionen av varor och<br />
tjänster i ett samhälle, liksom <strong>för</strong> efterlevna-<br />
84<br />
den av lagar och <strong>för</strong>ordningar.<br />
Uppgifterna i faktadatabaserna har alltså<br />
en särskild betydelse och handhas där<strong>för</strong> med<br />
en särskild noggrannhet. Därmed är det även<br />
rimligt att sätta en särskild tilltro till uppgifterna<br />
i dessa databaser.<br />
Till skillnad från text- och referensdatabaserna<br />
använder journalister den här typen av<br />
databaser <strong>för</strong> själva huvudjobbet. Här tycks<br />
finnas den typ av ”hårda fakta” som journalister<br />
har en <strong>för</strong>kärlek <strong>för</strong>, nätet ”är en guldgruva<br />
av siffror” <strong>för</strong> att citera en journalist,<br />
och med dessa fakta tycks yppa sig oanade<br />
möjligheter att komma åt dolda samband. För<br />
en undersökande journalistik <strong>för</strong>efaller således<br />
tillgången till de här databaserna ge<br />
underlag <strong>för</strong> gedigna beskrivningar av verkligheten<br />
och väl underbyggda slutsatser om<br />
<strong>för</strong>hållanden. Där<strong>för</strong> kan det vara värt att se<br />
litet närmare på hur hårda dessa ”hårdfakta”<br />
är och hur ovedersägliga de slutsatser är som<br />
låter sig dras. Är det säkra kunskaper man får<br />
ut av dessa databaser? Kan man lita på deras<br />
uppgifter? Går det att fastställa otvivelaktiga<br />
samband med hjälp av dem?<br />
Det finns flera skäl till att databasregister<br />
kan ge en missvisande <strong>för</strong>eställning om verkliga<br />
<strong>för</strong>hållanden.<br />
Allt finns kanske inte i databasen. Än så<br />
länge är det vanligt att de faktiska registren<br />
omfattar väsentligt mer än vad som finns tillgängligt<br />
i den på linjeanslutna databasen. Ett<br />
personligt besök hos register- eller arkivhandhavaren<br />
kan trots allt vara nödvändigt. Myndigheters<br />
och andra institutioners tillhandahållande<br />
av offentliga dokument har inte alls<br />
den fullständighet som det <strong>för</strong>efaller, samtidigt<br />
som informationen från vederbörande<br />
om vad som saknas är regelmässigt dålig.<br />
Aktualiseringen av uppgifter släpar dessutom<br />
många gånger efter. Att det finns senare<br />
uppgifter är inte alltid helt lätt att <strong>för</strong>stå. Databaserna<br />
kan också innehålla tomma poster
Change language