Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ett välrenommerat uppslagsverk.<br />
när det gäller flitigt använda källor. Encyclopædia<br />
Britannica är ett välrenommerat uppslagsverk.<br />
Det har tidigare funnits i CD-rom<br />
version och finns numera sedan ett par år<br />
tillbaka i en mycket användarvänlig och tilltalande<br />
version på <strong>Internet</strong>. Tillgången är avgiftsbelagd<br />
men flera bibliotek har köpt licens<br />
som gör att ganska många människor kan få<br />
tillgång till den. Och på större arbetsplatser<br />
finns ofta också tillgång till detta uppslagsverk.<br />
Uppslagsverket har funnits ända sedan<br />
1800-talet. Ursprungligen var det skotskt och<br />
brittiskt, men en bit in på 1900-talet blev det<br />
amerikanskägt och har <strong>för</strong>blivit det sedan<br />
dess. Brittiska medarbetare och redaktionsmedlemmar<br />
har dock varit legio och på sätt<br />
och vis har uppslagsverket där<strong>för</strong> fortsatt som<br />
ett gemensamt amerikansk-brittiskt projekt.<br />
Marknaden <strong>för</strong> Encyclopædia Britannica har<br />
naturligtvis varit den stora anglosaxiska världen,<br />
det vill säga alla länder där engelska är<br />
ett av de dagligt använda språken. Uppslagsverket<br />
har dessutom traditionellt haft en relativt<br />
populär och folklig redigering, som skiljer<br />
det från motsvarande svenska, franska och<br />
tyska verk som vanligen är mer vetenskapliga<br />
och akademiska till sin karaktär.<br />
Konsekvensen av Encyclopædia Britannicas<br />
tillgänglighet över nätet är att detta har blivit<br />
en källa som används i betydligt större utsträckning<br />
än tidigare. Som vi konstaterat<br />
ovan är det naturligtvis inte den digitala formen<br />
i sig som skapar källkritiska problem på<br />
nätet, det kan i stället vara det att vi får tillgång<br />
till källor som vi tidigare inte använt<br />
eller använt i begränsad omfattning som skapar<br />
nya problem. Användningen av Encyclopædia<br />
Britannica torde ha <strong>för</strong>ändrats på två<br />
sätt. För det <strong>för</strong>sta används nu detta uppslagsverk<br />
som källa där tidigare helt andra källor<br />
än uppslagsverk skulle ha utnyttjats. Journalister<br />
kanske nu väljer Encyclopædia Britannica<br />
i stället <strong>för</strong> att gå till speciallitteratur på ett<br />
visst område eller vända sig till en organisation<br />
eller officiell källa med särskild kännedom<br />
om ett visst område. För det andra ersätter<br />
detta uppslagsverk alternativa uppslagsverk,<br />
i Sverige i <strong>för</strong>sta hand Nationalencyklopedin<br />
(NE) som ännu inte är lika lättillgänglig.<br />
Det är denna nya ställning som populär<br />
källa som gör att det kan vara värt att se närmare<br />
på hur Encyclopædia Britannicas ursprung<br />
också färgar framställningen av ett<br />
ämne. Men exemplet Encyclopædia Britannica<br />
har större relevans än att endast illustrera<br />
användningen av just detta uppslagsverk.<br />
Nätet populariserar ett antal nya källor. En<br />
55