30.08.2013 Views

Källkritik för Internet Källkritik för Internet

Källkritik för Internet Källkritik för Internet

Källkritik för Internet Källkritik för Internet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Ett välrenommerat uppslagsverk.<br />

när det gäller flitigt använda källor. Encyclopædia<br />

Britannica är ett välrenommerat uppslagsverk.<br />

Det har tidigare funnits i CD-rom<br />

version och finns numera sedan ett par år<br />

tillbaka i en mycket användarvänlig och tilltalande<br />

version på <strong>Internet</strong>. Tillgången är avgiftsbelagd<br />

men flera bibliotek har köpt licens<br />

som gör att ganska många människor kan få<br />

tillgång till den. Och på större arbetsplatser<br />

finns ofta också tillgång till detta uppslagsverk.<br />

Uppslagsverket har funnits ända sedan<br />

1800-talet. Ursprungligen var det skotskt och<br />

brittiskt, men en bit in på 1900-talet blev det<br />

amerikanskägt och har <strong>för</strong>blivit det sedan<br />

dess. Brittiska medarbetare och redaktionsmedlemmar<br />

har dock varit legio och på sätt<br />

och vis har uppslagsverket där<strong>för</strong> fortsatt som<br />

ett gemensamt amerikansk-brittiskt projekt.<br />

Marknaden <strong>för</strong> Encyclopædia Britannica har<br />

naturligtvis varit den stora anglosaxiska världen,<br />

det vill säga alla länder där engelska är<br />

ett av de dagligt använda språken. Uppslagsverket<br />

har dessutom traditionellt haft en relativt<br />

populär och folklig redigering, som skiljer<br />

det från motsvarande svenska, franska och<br />

tyska verk som vanligen är mer vetenskapliga<br />

och akademiska till sin karaktär.<br />

Konsekvensen av Encyclopædia Britannicas<br />

tillgänglighet över nätet är att detta har blivit<br />

en källa som används i betydligt större utsträckning<br />

än tidigare. Som vi konstaterat<br />

ovan är det naturligtvis inte den digitala formen<br />

i sig som skapar källkritiska problem på<br />

nätet, det kan i stället vara det att vi får tillgång<br />

till källor som vi tidigare inte använt<br />

eller använt i begränsad omfattning som skapar<br />

nya problem. Användningen av Encyclopædia<br />

Britannica torde ha <strong>för</strong>ändrats på två<br />

sätt. För det <strong>för</strong>sta används nu detta uppslagsverk<br />

som källa där tidigare helt andra källor<br />

än uppslagsverk skulle ha utnyttjats. Journalister<br />

kanske nu väljer Encyclopædia Britannica<br />

i stället <strong>för</strong> att gå till speciallitteratur på ett<br />

visst område eller vända sig till en organisation<br />

eller officiell källa med särskild kännedom<br />

om ett visst område. För det andra ersätter<br />

detta uppslagsverk alternativa uppslagsverk,<br />

i Sverige i <strong>för</strong>sta hand Nationalencyklopedin<br />

(NE) som ännu inte är lika lättillgänglig.<br />

Det är denna nya ställning som populär<br />

källa som gör att det kan vara värt att se närmare<br />

på hur Encyclopædia Britannicas ursprung<br />

också färgar framställningen av ett<br />

ämne. Men exemplet Encyclopædia Britannica<br />

har större relevans än att endast illustrera<br />

användningen av just detta uppslagsverk.<br />

Nätet populariserar ett antal nya källor. En<br />

55

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!