Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
uppslagsverk ägna dem större uppmärksamhet<br />
än internationella dylika. En av de <strong>för</strong>sta<br />
och mest iögonfallande skillnaderna mellan<br />
artiklarna, och samtidigt den mest självklara<br />
är att EBs artikel säger mycket litet om Palmes<br />
inrikespolitiska insats medan NE i stor utsträckning<br />
uppehåller sig kring denna. Vi kan<br />
här konstatera en naturlig olikhet i perspektiv:<br />
ett internationellt uppslagsverk koncentrerar<br />
sig på relationen till omvärlden, <strong>för</strong> ett<br />
svenskt uppslagsverk är Sverige huvudsaken.<br />
Perspektivskillnaderna är självklara men<br />
ger naturligtvis olika bilder och därmed delvis<br />
olika uppfattning om Palme hos den som<br />
tar del av endast den ena artikeln. Skillnaderna<br />
är dock sådana att en läsare med viss allmänbildning<br />
lätt kan ta hänsyn till dem och<br />
också <strong>för</strong>står hur han/hon ska kompensera<br />
dem vid behov.<br />
Ett par andra uppgifter i EBs artikel kan få<br />
en svensk läsare att reagera. Det parti Palme<br />
sägs ha tillhört och lett uppges på svenska<br />
heta ”Sveriges Socialdemokratiska Arbetar<br />
Partiet”, det korrekta är ”Sveriges Socialdemokratiska<br />
Arbetarparti”. Att ett anglosaxiskt<br />
uppslagsverk ger en något felaktig form av ett<br />
svenskt namn är <strong>för</strong>stås inget att <strong>för</strong>vånas<br />
över, men det blir ändå en fingervisning om<br />
att man inte ska lita på varje detalj som står<br />
även i de mest auktoritativa källor. En annan<br />
olikhet är att EB påstår att Palme efterträdde<br />
Erlander som ”party secretary”, men den<br />
svenska titeln är ju ”partiord<strong>för</strong>ande”. I EB:s<br />
artikel omtalas vidare att Palme ”studied at<br />
Kenyon College, Ohio, U.S. (B.A., 1948)”. Motsvarande<br />
uppgifter finns inte i NE. Noggrannheten<br />
om var i USAhan studerade beror naturligtvis<br />
på att uppslagsverket i stor utsträckning<br />
vänder sig till en amerikansk publik. Skillnaderna<br />
i perspektiv gör att det anglosaxiska<br />
uppslagsverket blir mer detaljerat i vissa avseenden<br />
än det svenska.<br />
Viktigare än dessa självklarheter eller de-<br />
taljskillnader torde emellertid några andra<br />
olikheter vara, vilka direkt är avhängiga av<br />
respektive verks tendens. På några punkter<br />
värderas nämligen Palmes insats som politiker<br />
helt olika.<br />
EB ägnar en stor del av sitt utrymme åt att<br />
behandla Palmes kritik av den amerikanska<br />
krig<strong>för</strong>ingen i Vietnam och de amerikansksvenska<br />
relationerna med anledning av denna.<br />
Av artikelns 307 ord handlar 53 ord om detta<br />
inslag i Palmes karriär. Det betyder att det<br />
inslaget får utgöra 1/6 av denna värdering av<br />
statsmannen Palme. Artikeln i det svenska<br />
uppslagsverket NE är på omkring 900 ord<br />
men använder endast 28 ord till samma sak.<br />
Här <strong>för</strong>efaller det amerikanska perspektivet<br />
alltså ge en klar tendens åt framställningen.<br />
Det sägs att Palme strax efter det att han<br />
efterträdde Erlander genom sina attacker på<br />
amerikansk krigspolitik i Vietnam och sitt<br />
accepterande av amerikanska armédesertörer<br />
åstadkom ansträngda relationer mellan sitt<br />
land och USA. Däremot, tillägger EB, gav han<br />
inte desertörerna status av politiska flyktingar,<br />
då han uttalade att man inte kan vara flykting<br />
från ett fritt land.<br />
EBs beskrivning är knappast sympatisk i<br />
<strong>för</strong>hållande till Palmes politik, den uppehåller<br />
sig mycket kring de amerikanska desertörerna<br />
och sensmoralen tycks närmast vara att<br />
Palme själv var medveten om det orimliga i<br />
sin politik eftersom ” man inte kan vara flykting<br />
från ett fritt land”. Det är uppenbart att<br />
EB tycker att relationerna mellan Sverige och<br />
USA är det centrala i Palmes utrikespolitiska<br />
gärning, att artikeln speglar en kvardröjande<br />
amerikansk upprördhet över att Sverige och<br />
Palme tog emot amerikanska desertörer och<br />
starkt kritiserade USA:s krig<strong>för</strong>ing i Vietnam.<br />
Framställningen kan knappast sägas vara<br />
direkt sakligt felaktig, men det är klart att en<br />
minst lika välgrundad beskrivning av Palmes<br />
insats på den internationella arenan kunde ge<br />
57
Change language