Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
är särskilt goda källor. Vår erfarenhet är dessutom<br />
att journalister sällan frågar sig om de<br />
är goda källor, alternativt medvetet eller<br />
omedvetet avfärdar invändningar mot dessa<br />
källor.<br />
Var<strong>för</strong> är då tidningstext inte en god källa?<br />
• Tidningar produceras snabbt.<br />
• Tidningar har ingen skyldighet till fullständighet<br />
eller alternativa perspektiv.<br />
• Fakta utsätts inte <strong>för</strong> expertgranskning.<br />
• Tidningar har ingen skyldighet till uppföljning.<br />
• Tidningar vill vinkla.<br />
Redaktionsarbete präglas ju av inriktningen<br />
på deadline. Det är en ganska vedertagen sanning,<br />
att detta oundvikligen leder till både <strong>för</strong>hastade<br />
slutsatser och otillräckligt kontrollerade<br />
påståenden. I andra sammanhang är en<br />
tidskrävande process av granskning ett sätt<br />
att uppnå just kvalitet och säkerhet. Det torde<br />
inte vara orimligt att påstå att tillgänglig facklitteratur<br />
och dokumentation från eventuella<br />
organisationer med inriktning på ett visst<br />
område ger säkrare uppgifter än att söka motsvarande<br />
i tidningstext.<br />
Vetenskapliga texter produceras inom<br />
ramen <strong>för</strong> en systematisk kritisk diskussion.<br />
Syftet med denna diskussion är att tvinga den<br />
enskilde forskaren att ta hänsyn till alternativa<br />
perspektiv på de frågor han/hon utreder.<br />
Tidningstext produceras inte under sådana<br />
<strong>för</strong>hållanden, och ingen kan heller begära att<br />
de ska göra det, men det betyder också att en<br />
fråga ofta framställs på ett sätt som många<br />
gånger är orimligt <strong>för</strong>enklat.<br />
Dagstidningar täcker ett obegränsat antal<br />
områden samtidigt som en redaktion inte alls<br />
består av fackexperter annat än i en mycket<br />
liten utsträckning. En veritabel faktagranskning<br />
<strong>för</strong>utsätter egentligen experter och där<strong>för</strong><br />
måste tidningarna nöja sig med mera<br />
begränsade anspråk på korrekthet.<br />
Journalistiken är till sin karaktär aktuell.<br />
Det betyder att den inte har krav på sig att följa<br />
upp vad som händer i de enskilda fallen.<br />
Oändligt är det antal trådar som tidningarna<br />
under årens lopp släpper <strong>för</strong> att i stället börja<br />
nysta i nya trådar som <strong>för</strong>efaller mer intressanta.<br />
Därmed får den som vill ha fakta i en<br />
fråga bara en mycket liten och fragmentiserad<br />
bild av frågan genom tidningstexten.<br />
Journalistiken tillkommer dessutom ofta i<br />
konkreta debattsituationer, vilket gör att den<br />
präglas av den polemiska situationen även i<br />
de fall där den inte likt ledarsidan själv ger sig<br />
in i debatten.<br />
Journalistiken präglas av att den måste<br />
fånga publikens intresse. Det är av det skälet<br />
som journalister talar om sin ”vinkel”, det vill<br />
säga vad i framställningen som betonas och<br />
som i rubriken ska dra till sig läsare. Vilken<br />
vinkel som väljs får naturligtvis också konsekvenser<br />
<strong>för</strong> beskrivningen i dess helhet,<br />
och kan inte annat än resultera i större eller<br />
mindre ensidighet.<br />
Kan man lita på de uppgifter man får?<br />
Redan relativt enkla sakuppgifter som vem en<br />
person är, vad denne/denna har sagt, när<br />
något hände, <strong>för</strong>anleder alltsom oftast en hel<br />
del invändningar från omgivningen mot<br />
mediernas rapportering. Det är inte bara politiker,<br />
fackliga <strong>för</strong>eträdare, näringslivsrepresentanter<br />
och forskare som har invändningar.<br />
Även allmänheten, i synnerhet människor<br />
som kommer i direkt kontakt med journalistiken,<br />
tycker många gånger att rapporteringen<br />
är missvisande. Den återkommande kritiken<br />
ger anledning till stor <strong>för</strong>siktighet vid utnyttjande<br />
av tidningsmaterial som källa. Ändå<br />
utmärker sig svensk journalistik knappast <strong>för</strong><br />
slarvighet.<br />
Men det är lätt att hitta exempel på häpnadsväckande<br />
grodor som aldrig uppmärksammas<br />
men som senare återfinns i databasen<br />
som sakpåståenden utan reservationer. Sålunda<br />
uppgavs i Dagens Nyheter den 3 maj 1999<br />
75
Change language