Källkritik för Internet Källkritik för Internet

Så här långt har vi talat om journalistisk
praxis samt källkritikens principer. En formulerad
praxis har framför allt varnat för ickeauktoritativa
källor på nätet, vi har hävdat att
det är en otillräcklig värdering av källorna.
En tillämpning av de källkritiska principerna
innebär, har vi i stället menat, en helt annan
och nödvändig skärskådan av källornas karaktär
och förutsättningar. Vi vill nu ge en
mer vittgående uppfattning om de källkritiska
problem som Internet kan ställa journalister
inför. Detta och de två följande kapitlen
avser att utgöra en relativt omfattande provkarta
på sådana problem. Framställningen
bygger på ett antal undersökningar som studentgrupper
har genomfört under vår ledning,
samt egna närmare granskningar av
källor som vi under arbetets gång erfarit är
väsentliga för dagens journalistik.
En sådan bred inventering av fel och fällor
bekräftar att det är problem av den art som vi
har framhållit som är avgörande när källor på
nätet ska användas.
En grupp studenter sökte på nätet uppgifter
om vilken dator som var världens första.
På adressen Ames laboratory vid Iowa State
University fick de uppgifterna att världens
första elektroniska digitala dator konstruerade
av John Atanasoff och Clifford Berry vid
just Iowa State University 1942. Det finns
emellertid andra datorer som skulle kunna
göra anspråk på att räknas som världens första
dator, det beror bland annat på vad som ska
utmärka datorns konstruktion. Studenterna
drog slutsatsen att Iowa State University
naturligtvis hade ett intresse av att framhålla
den dator som producerats vid det egna uni-
FEL OCH FÄLLOR
versitetet som en föregångare.
En annan undersökning gick ut på att ta
reda på storleken på USA:s utlandsskuld. Studenterna
hittade där dels en nätplats med
namnet ”How to boycott the deficit”, vilket
gjorde dem osäkra på om uppgifterna där
gick att lita på eftersom intressenterna bakom
platsen uppenbarligen hade intresse av att
förstora skulden för att förbättra sina egna
argument. Å andra sidan hittade de även en
nätplats med uppgifter om den amerikanska
utlandsskulden som inte hade uppdaterats
sedan 1997, vilket direkt diskvalificerade de
uppgifterna som föråldrade.
På nätet finns tillgång till många specialuppslagsverk.
En studentgrupp sökte efter
den ekonomiska termen ”swap” och fann en
förklaring på ”IFCI risk watch”. Nätplatsen
har en ordbok som gav en definition av
”swap” som studenterna bedömde som god.
IFCI står för International Finance and Commodities
Institute i Genève och bakom detta
finns en lång rad banker, finansinstitut och
börser. Det förefaller alltså vara en pålitlig källa
för den här typen av uppgifter. Ändå är det
anmärkningsvärt att IFCI själva varnar för att
de inte kan garantera att uppgifterna som står
att läsa är kompletta eller ens riktiga.
En annan studentgrupp undersökte två
källor med diametralt motsatta budskap
om bostadslån bakom
vilken finns HSB och hyresgästföreningen
där budskapet är ”Otrohet lönar sig” och
bakom vilken finns SEbanken
där budskapet är ”Lojalitet lönar sig”.
Medan Vår bostad hävdar att det finns pengar
att tjäna på att spela ut bankerna mot
47