Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Exemplet visar alltså vilka felaktigheter en<br />
databas kan sprida. Utan närmare undersökning<br />
går det naturligtvis inte att veta bakgrunden<br />
till felen. En möjlig <strong>för</strong>klaring kan<br />
dock vara att såväl registrering som värdering<br />
på Kreditfakta kan ske med datoriserad automatik<br />
utan närmare bedömningar och analyser<br />
av en kompetent personal.<br />
På riksdagens nätplats finns Rixlex som är<br />
den databas som tillhandahåller handlingar<br />
med anknytning till riksdagsarbetet, inte<br />
minst protokollen från plenardiskussionerna.<br />
Här går det alltså att få reda på vad ledamöterna<br />
faktiskt har sagt. Nu är det ändå så att<br />
protokollens överensstämmelse med vad som<br />
verkligen yttrats inte är helt okomplicerad. I<br />
realiteten finns två protokoll: ett snabbprotokoll<br />
och ett justerat protokoll. I efterhand är<br />
det det justerade protokollet som gäller. Över<br />
nätet genom Rixlex tillhandahålls dock endast<br />
snabbprotokollen. Att det <strong>för</strong>håller sig så<br />
klargörs knappast särskilt tydligt av Rixlex.<br />
Innehåller snabbprotokollen fel, något som<br />
också varnas <strong>för</strong> att de kan göra i inledningen<br />
till varje protokoll, är det med andra ord inte<br />
säkert att Rixlex är en pålitlig källa.<br />
Emellertid har historiker vid tidigare till<br />
fällen kunnat visa att skillnaden mellan snabbprotokollen<br />
och de justerade protokollen varit<br />
betydande. I de fallen har dock snarast snabbprotokollen<br />
varit mer sanningsenliga. Ledamöterna<br />
har nämligen inom en viss tidsperiod<br />
rätt att begära ändringar i protokollet avseende<br />
de egna yttrandena. Historiker har kunnat<br />
påvisa att sådana ändringar har haft politisk<br />
innebörd, och de justerade protokollen har<br />
således i viss mån blivit <strong>för</strong>falskningar. Enligt<br />
riksdagens protokollkansli är det dock idag<br />
mer sällsynt att ledamöterna reagerar på protokollen<br />
och skillnaden mellan snabbprotokoll<br />
och justerade protokoll är där<strong>för</strong> sannolikt<br />
mindre. Systematiskt har dock inte senare års<br />
protokoll undersökts ur den aspekten.<br />
86<br />
Det finns ytterligare kommentarer som skulle<br />
kunna göras om de skriftliga protokollen som<br />
källa till de muntliga framställningarna i riksdagen.<br />
Kontentan av det som sagts, är dock att<br />
Rixlex inte är en okomplicerad källa.<br />
Dödsorsaksregistret är något som handhas<br />
av SCB, Statistiska Centralbyrån, och som<br />
finns att tillgå genom dess databaser. Registret<br />
är viktigt då där systematiskt <strong>för</strong>tecknas<br />
svenska dödsfall med angivande av fastställd<br />
orsak. Registret spelar stor roll särskilt <strong>för</strong> den<br />
medicinska forskningen och i <strong>för</strong>längningen<br />
också <strong>för</strong> <strong>för</strong>ebyggande hälsovård. För den<br />
allmänna debatten om svensk folkhälsa är det<br />
naturligtvis också centralt och i det sammanhanget<br />
har även journalister ett stort intresse<br />
av registret. Men registret är inte tveklöst<br />
pålitligt. Dödsorsaker kan vara svåra att fastställa<br />
och den statistik som registret innebär<br />
kan där<strong>för</strong> vara missvisande. Nyligen påpekade<br />
också medicinska forskare att registret<br />
med åren har blivit allt mindre till<strong>för</strong>litligt, då<br />
obduktioner mer sällan <strong>för</strong>etas och sådana är<br />
det säkraste sättet att bestämma dödsorsaken.<br />
Dödsorsaksregistret, menade en forskare, urholkas<br />
därmed som kunskapsbank och blir<br />
allt mindre användbart. Detta register är där<strong>för</strong><br />
ytterligare ett exempel på ett register vars<br />
uppgifter man måste vara <strong>för</strong>siktig med att<br />
oreserverat lita på.<br />
Kriminologer kan vara synnerligen kritiska<br />
mot journalisters sätt behandla brottsstatistik.<br />
Statistik om brott <strong>för</strong>efaller ge en detaljerad<br />
uppfattning om antalet begångna brott i<br />
ett land uppdelat efter kategorier. Kriminologerna<br />
framhåller dock gång på gång skillnaden<br />
mellan verklig och registrerad brottslighet.<br />
Den verkliga brottsligheten är en sak, den<br />
registrerade brottsligheten en helt annan och<br />
endast en bråkdel av den verkliga. Här finns<br />
stora mörkertal. Den brottsstatistik som finns<br />
tillgänglig i databaser är <strong>för</strong>stås brottslighet<br />
som registrerats. Där<strong>för</strong> går det inte att dra
Change language