Källkritik för Internet Källkritik för Internet

att texter som tidigare endast varit möjliga att
uppbringa på bibliotek som bevarar tidningar
och tidskrifter, samt på respektive tidnings
och tidskriftsredaktion, blivit lätt tillgängliga.
De bibliotek som bevarar tidningar och tidskrifter
i en större omfattning och längd är för
övrigt endast de stora forskningsbiblioteken
som Kungliga Biblioteket i Stockholm och
universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Göteborg
och Umeå.
”För svenskt vidkommande torde de viktigaste
textdatabaserna vara Presstext, Mediearkivet
och Affärsdata. Presstext innehåller i
första Dagens Nyheter och Expressen, Mediearkivet
innehåller Svenska Dagbladet och
Aftonbladet samt ett antal landsortstidningar,
Affärsdata innehåller affärspress och ekonomiska
nyheter. En referensdatabas som också
i någon mån kan erbjuda direkt tillgång till
texter över nätet är Artikelsök. Vi ska här begränsa
oss till att se närmare på Presstext och
i någon mån Mediearkivet, men de problem vi
uppmärksammar bör vara generella för textarkiv.”
Vad journalister och andra kan tänkas vilja
få reda på genom textdatabaserna är alltså
vanligen olika bakgrundsuppgifter. Någon
eller något har förts upp på dagordningen och
då kan det vara av stort intresse att se i vilka
tidigare sammanhang den eller det har varit
aktuellt. Det kan också vara så att något obekant
dyker upp och det blir angeläget att ta
reda på om det trots allt finns några kunskaper
om detta obekanta sedan tidigare. Textdatabaserna
kan även utnyttjas för att besvara
mer övergripande frågor. Vem är/var den här
personen egentligen, vad har han/hon sysslat
med, hurdan har han/hon varit? Vad för företag
eller organisation är detta, vilka saker har
det varit inblandat i, vilken är dess historia?
Vad finns att berätta om det här landet och vad
finns att berätta om dess medborgare?
När man ska bedöma databasens möjlig-
heter att besvara dessa frågor är det ett antal
frågor om basens själva uppbyggnad som
först måste besvaras.
Presstext ger användarna informationen
att det ”är norra Europas största textarkiv
med över 15 miljoner artiklar i klipparkiv och
databaser”. Basen innehåller ”tidningsartiklar”
från Dagens Nyheter A-delen från och med
1991, hela Dagens Nyheter från och med 1992,
från Expressen från och med 1990, Göteborgs-
Tidningen från och med hösten 1998, tidningen
Vi från och med 1995 samt TT-telegram
från och med sommaren 1997. Materialet är
samordnat i en stor logisk databas som möjliggör
enkla genomsökningar av all tillgänglig
text samtidigt. Materialet finns att tillgå
samma dag som publicering, klassificeringen
sker löpande under dagen. Alla artiklar är
bevarade i fulltextformat, vilket betyder att
hela texterna finns och kan genomsökas systematiskt.
Databasen ska i princip innehålla
allt redaktionellt material från de angivna tidningarna
från och med de angivna åren.
Huvudprincipen för sökning är fritextsökning,
som innebär att man kan söka på ett valfritt
ord och få alla träffar i hela textbasen
redovisade. För att underlätta sökningarna
och öka precisionen finns möjlighet till så kallad
trunkering, där endast delar av ord används,
liksom även olika operatorer kan
användas för att kombinera flera ord i sökningen.
En annan sökmetod bygger på den
manuella klassificering som görs av samtliga
artiklar. Klassificeringen avser särskilda uppgifter
om artiklarna som upphovsman, person-
och organisationsnamns förekomst, artikeltyp,
avdelning i tidningen, artikelns längd.
Dessutom sker en klassificering enligt de
svenska bibliotekens allmänna klassifikationssystem
(SAB) som ger en grov indelning
av artiklarna efter ämnen och som komplement
tillför Presstext även egna ämnesord.
Syftet med att lagra materialet är i första
71