Källkritik för Internet Källkritik för Internet

More documents

Recommendations

Info

helst kullkasta gamla uppfattningar. Kunskap är temporär och bristfällig, och det är viktigt att vara medveten om det, i själva verket är detta faktum en utmaning för att gå vidare med nya undersökningar. Den här kunskapssynen betyder en uppgörelse med en äldre positivistisk vetenskap, som hävdade att upptäckter successivt lades till varandra och snart skulle allting var förklarat. Med utvecklingens framåtskridande skulle vi komma att nå en större och större visshet. Inte minst journalistiken har haft svårt att ta till sig denna position hos vetenskapen om kunskapens osäkerhet. I vissa avseenden har dagens journalistik kommit att framstå som mer traditionsbevarande än vetenskapen, mer värnande om gamla sanningar. Även inför den nya informationsteknologin har delar av journalistkåren fallit in ”gamla positivistiska” reaktionsmönster. Ett förhållningssätt har varit att a priori uttala att vissa källor är värdelösa, medan andra, företrädesvis myndigheter, är pålitliga. Två framträdande representanter för amerikansk undersökande journalistik, Philip Meyer och Margret De Fleur, har uttryckt stora förhoppningar om att tillgången på databaser ska ge journalistiken redskapen för en ny exakthet i sin samhällsbevakning. Meyer talar om en ”New Precision Journalism” och DeFleur föreställer sig att journalistiken ska ingå i ett återupplivande av just en positivistisk vetenskap som samlar entydiga fakta och beskriver lagar för utvecklingen. Det här skiljaktigheten i uppfattning mellan journalistik och vetenskap har dock inte alltid rått. Den moderna svenska pressen stod under sina första år i början på 1800-talet tillsammans med en ung vetenskap på barrikaderna för att göra upp med det gamla samhället och dess gamla sanningar. Vår ståndpunkt är densamma som dagens vetenskapliga ståndunkt: å ena sidan medvetenhet 18 om all kunskaps osäkerhet, å andra sidan övertygelse om att det går att skaffa sig en kännedom om företeelser och förhållanden som är relativt riktig. Den källkritik som den här boken beskriver har således som målsättning att kryssa mellan de två blindskären total relativism och överdriven tilltro. I ett antal fall belyser vi varför både gamla och nya auktoriteters uppgifter måste behandlas kritiskt. I ett antal andra fall både varnar vi för alternativa källor och pläderar för en större öppenhet mot sådana. Källkritik för Internet Den vägledning för värdering av källor som vi ska ge i den följande framställningen grundar sig på källkritik. Källkritik är den metod som utvecklades inom historievetenskapen för att sålla bort källor som inte gav välgrundad kunskap från källor som gav välgrundad kunskap. Källorna skulle med andra ord användas för att rekonstruera en verklighet som en gång varit, men som man i senare tider var hänvisad till indirekt kännedom om genom källorna. Källorna skulle alltså fylla funktionen att ge kunskap om verkligheten, men historikernas erfarenhet var att källor kunde vara förfalskade, vara tillkomna långt efter en händelse ägt rum, och så vidare. Därför var inte alla källor likvärdiga, en del var värdelösa, och dessa borde kunna sorteras bort. För källkritiken fastställdes fyra kriterier: äkthet, tid, beroende och tendens. Viktigt för historiker har dessutom varit att skilja mellan källor av olika art: mellan primärkällor, sekundärkällor och tertiärkällor. En primärkälla är den allra ursprungligaste källan. När vi nu ska tillämpa källkritik i hanteringen av källor på Internet visar det sig snart att den traditionella källkritiken fortfarande äger giltighet men att den samtidigt är otillräcklig och måste vidgas. Källkritikens syfte, att finna de källor som ger de bästa kunskaperna om verkligheten, är
fortfarande utgångspunkten för en källkritik för Internet. Men medan historievetenskapen har varit upptagen av att utmönstra alla andra källor än primärkällor, för att fastställa vad som faktiskt ägt rum vid ett visst tillfälle, är informationssökning och kunskapsbildning i en vidare mening hänvisad till andra källor än förstahandskällor. Det gäller såväl individer, som institutioner och samhällen. Och Internet används ju i stor utsträckning i denna vidare bemärkelse som medium för kunskapsinhämtning och då är det självklart att också andra källor än förstahandskällor måste granskas källkritiskt. De källkritiska problemen på Internet handlar alltså många gånger om att hitta källor som inte alls är primärkällor, men som ändå är bra källor. Därför avser vår framställning att även ge vägledning för en värdering av källor också när de inte är primärkällor. Senare i boken ska vi återkomma till Naturvårdsverkets och Greening Earth Society’s nätplatser. Ingen av dessa behöver vara primärkällor till de miljöfrågor de beskriver, ändå kan ju den ena källan vara en bättre källa än den andra. Inte heller Encyclopædia Britannica eller Nationalencyklopedin är primärkällor. De är dessutom helt likvärdiga enligt de traditionella fyra källkritiska kriterierna. Det hindrar inte att de beskriver företeelser olika och den omständigheten är onekligen värd källkritisk uppmärksamhet. Källor är heller inte i sig av en viss art. På Internet kan den svenska regeringens nätplats vara primärkälla när det gäller de beslut regeringen fattat, men för bakgrunden till besluten och sakbeskrivningen som besluten grundar sig på är den inte primärkälla. Medier omtalas i allmänhet inte som primärkällor. Emellertid är inte heller medier entydiga som källor. En tidning på nätet kan referera vad en politiker har sagt, och är därmed sekundärkälla, men när den återger sin egen korrespondents ögonvitt- nesskildring är den en primärkälla. Källkritiska problem uppstår då en regering försöker få sin sakbeskrivning att äga företräde framför andras sakbeskrivningar. Liksom då korrespondenter från olika tidningar alla tävlar med sina ögonvittnesskildringar. Skillnaden mellan nätplatsen för en regering i ett visst land och nätplatsen för en upprorsrörelse i samma land är ju inte att den ena är primärkälla och den andra inte är det. Dessutom är det så att primärkällor som väl håller måttet med avseende på de traditionella kriterierna många gånger ändå kan ge en missvisande bild eller vara behäftade med fel. Som det senare ska framgå kan en källa med i många avseenden hög kvalitet som Libris , vilken förtecknar litteratur tillgänglig i svenska forskningsbibliotek, vara missvisande och även felaktig. Och offentliga register över dödsfall, brott och domar innehåller, trots att de underhålls med stor noggrannhet, även felaktiga uppgifter. Det kan till och med vara så att det finns två förstahandskällor, som båda är mycket goda, som är tillkomna av samma organ – ja, som rent av är verk av samma personer – men som ändå inte är identiska. Det här är naturligtvis ett källkritiskt problem. Särskilt när det visar sig att endast den ena källan är tillgänglig över nätet, så är exempelvis fallet med riksdagsprotokollen i Rixlex . Men traditionell källkritik styr inte riktigt uppmärksamheten mot den här typen av problematik, och därför måste den i sin tillämpning på nätet kompletteras. De här tillkortakommandena för den traditionella källkritiken blir uppenbara om man också analyserar källornas utsagor. En källas utsaga är de fakta den anför, den förklaring den ger eller den åsikt den företräder. I vår framställning kommer vi att granska utsagorna även från saklighetssynpunkt, det vill säga 19
Page 1 and 2: Styrelsen för PSYKOLOGISKT FÖRSVA
Page 3 and 4: Utgiven av Styrelsen för psykologi
Page 5 and 6: Fel och fällor . . . . . . . . . .
Page 7 and 8: SPFs FÖRORD Styrelsen för psykolo
Page 9 and 10: FÖRFATTARNAS FÖRORD Den snabba ut
Page 11 and 12: dock inte någon särskilt bra bild
Page 13 and 14: Typiskt är att vi i anslutning til
Page 15 and 16: Hälsofrågor är ett område som m
Page 17: Det är förstås inte övergången
Page 21 and 22: är resultaten av mänsklig verksam
Page 23 and 24: liga åsikter i själva framställn
Page 25 and 26: handlas närmare i avsnittet om Fö
Page 27 and 28: tioner, företag, kommersiella orga
Page 29 and 30: Rubriken visade alltså att även d
Page 31 and 32: europa. Liksom de faktiskt gör mel
Page 33 and 34: Säg att en nätplats handlar om UF
Page 35 and 36: Till exempel sökte några studente
Page 37 and 38: eller henne, och det är inte allti
Page 39 and 40: på litteratur om och experter på
Page 41 and 42: de hjälpmedel som står till buds.
Page 43 and 44: a? Vilka är inte användbara? På
Page 45 and 46: ta källkritiska värderingar men
Page 47 and 48: Så här långt har vi talat om jou
Page 49 and 50: få närmare information om den for
Page 51 and 52: uppenbart hur stor betydelse defini
Page 53 and 54: Originaltext Stratégie La sonnette
Page 55 and 56: Ett välrenommerat uppslagsverk. n
Page 57 and 58: uppslagsverk ägna dem större uppm
Page 59 and 60: Några slutsatser Källkritik för
Page 61 and 62: Det första telegrammet hade följa
Page 63 and 64: Börs, valutor och räntor Successi
Page 65 and 66: intresserad av informationen. Vi ka
Page 67 and 68: index. Förekomsten av dessa olika
Page 69 and 70:
olycksfall i arbetet som korrigerad
Page 71 and 72:
att texter som tidigare endast vari
Page 73 and 74:
sätter sin prägel på det offentl
Page 75 and 76:
är särskilt goda källor. Vår er
Page 77 and 78:
gav Aftonbladet att författarinnan
Page 79 and 80:
Hur upprätthåller då pressen än
Page 81 and 82:
De ansvariga för de olika katalogs
Page 83 and 84:
med var också hans litterära karr
Page 85 and 86:
som i förväg har lagts ut men som
Page 87 and 88:
några bestämda slutsatser om ökn
Page 89 and 90:
ner ovanligt oförmögna att skada
Page 91 and 92:
fängelsestraff. Olika kategorier a
Page 93 and 94:
Change Campaign” toppade listan o
Page 95 and 96:
ciently. Shortterm gains are (inga
Page 97 and 98:
ge hopp för otaliga människor som
Page 99 and 100:
aldrig tidigare hört talas om, det
Page 101 and 102:
att han har publicerat litteratur i
Page 103 and 104:
ett bibliotek eller läsningen av e
Page 105 and 106:
and other Moslem militant groups bo
Page 107 and 108:
Copyrighten tillhörde en Mahmoud S
Page 109 and 110:
vi huvudsakligen byggt på källor
Page 111 and 112:
Center och var från 1990. Ghana -
Page 113 and 114:
Kan någon av källorna vara tenden
Page 115 and 116:
na. En annan intressant nätplats t
Page 117 and 118:
A series of economic recovery and s
Page 119 and 120:
Slutsatser De adresser vi besökte
Page 121 and 122:
hade man ”published detailed book
Page 123 and 124:
Vista, och där fanns mycket att h
Page 125 and 126:
demokratisk legitimation. Fred Leuc
Page 127 and 128:
land annat ”The Nizkor Project”
Page 129 and 130:
ner som revisionismens ”fader”.
Page 131 and 132:
(4) Att låta två oberoende källo
Page 133 and 134:
Internet erbjuder ett oändligt ant
Page 135 and 136:
återupplivar den nyfikenhet som ä
Page 137 and 138:
137
Page 139 and 140:
lätta orienteringen. Men de är in
Page 141 and 142:
- Hur representativa är de åsikte
Page 143 and 144:
knowledge, of what consequence are
Page 145 and 146:
ous websites? We believe that the c
Page 147 and 148:
Conclusion and advice Our report ca
Page 149 and 150:
Resurser på nätet som underlätta
Page 151 and 152:
SPFs SENASTE RAPPORTER 170 Stütz,
show all

Källkritik för Internet Källkritik för Internet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?