Källkritik för Internet Källkritik för Internet

More documents

Recommendations

Info

vi kommer att ta upp frågor om utsagans sanning och relevans, för att få en klarare uppfattning om källornas kvalitet. Mot bakgrund av vår ovan deklarerade uppfattning att all kunskap präglas av osäkerhet, är det på sin plats att vi här definierar vad vi menar med ”sanning”. Den som arbetar med Internet förlorar snart sin klockartro på fakta. Auktoriteterna vacklar, man möter motstridiga påståenden om snart sagt allting. I den fortsatta framställningen kommer vi att presentera åtskilliga exempel på detta. Vi hävdar ändå att det finns en objektiv värld ”där ute”, utanför Internet. Och det går att beskriva den mer eller mindre sanningsenligt. Detta är förutsättningen för vårt arbete. Om vi inte hade trott att det finns mer eller mindre sannfärdiga påståenden skulle vi inte ägna oss åt källkritik som är en metod som syftar till att avgöra just vad som sannfärdigt och vad som inte är sannfärdigt. Ändå måste man vara medveten om att snart sagt alla sanningar är provisoriska. Det som är sant i dag kan visa sig vara falskt i morgon. När vi talar om sanning menar vi därför: så långt det för närvarande går att veta. Sanning får alltså motsvara vetenskapens nuvarande ståndpunkt, vad kunniga och omdömesgilla källor hävdar, vad bekräftade vittnesbörder ger besked om. När vi ställer sanningskrav på journalistiken innebär det således, att en journalistik som ska beskriva och rapportera om verkligheten ska göra det i överensstämmelse med vad som går att veta. Det betyder en korrekt återgivning av vetenskapens ståndpunkter, av vad som sägs av insatta och tillförlitliga källor samt av belagda uppgifter. Men en sanningsenlig journalistik ska också framhålla när det är svårt att veta. Det betyder att om vetenskapen inte är enig i sina ståndpunkter bör journalistiken också framhålla det. Finns det källor som är lika kunniga 20 och omdömesgilla men som ändå hävdar olika saker bör också journalistiken framhålla detta. Och finns det bekräftade vittnesbörder som motsäger varandra, bör journalistiken återigen framhålla det. På liknande vis åligger det också journalistiken att framhålla om vetenskapen är osäker och faktiskt inte har en bestämd ståndpunkt, liksom om det vid rapporteringen inte finns några tillräckligt insatta och tillförlitliga källor samt om uppgifter ännu inte går att belägga. Den källkritik för Internet som vi kommer att förorda innebär alltså att vi kompletterar de traditionella fyra källkritiska kriterierna med ytterligare tre kriterier: • världsbild och kunskapssyn som tendens • trovärdighet • källans förutsättningar och egenskaper Definitionen av dessa kriterier återkommer vi till i nästa kapitel. Innan vi ger oss i kast med de källkritiska analyserna vill vi gärna göra ett par förtydliganden. Det är naturligtvis så att de ibland ganska tidskrävande källkritiska granskningar som vi företar många gånger inte är möjliga av hänsyn till andra omständigheter. I det här sammanhanget är det dock viktigt att vi kan diskutera de källkritiska problemen på ett principiellt plan och resonera om vad som är optimalt önskvärt. Det är först på det viset man kan bli medveten om problemen, och det är ett stort steg på vägen att just bli medveten om dem. I praktisk tillämpning rekommenderar vi den som söker på Internet att göra vad som är möjligt. Och även den som har bråttom måste tänka sig för. Ett andra förtydligande gäller de källor vi diskuterar och de brister vi påtalar även i källor med god kvalitet. Vår avsikt är naturligtvis inte att svartmåla dessa källor. I själva verket är vår poäng att även den bästa källa har sina fel och brister, därmed förstår man ju också att de
är resultaten av mänsklig verksamhet. Men det är bra att kunna bedöma och förstå hur detta ter sig i de enskilda fallen för att också räkna med dessa tillkortakommanden hos källorna. Om bokens tillkomst Första kapitlet ansvarar vi gemensamt för. Likaledes ansvarar vi gemensamt för andra kapitlet: Torsten förklarar de gamla kriterierna och det nya trovärdighetskriteriet, Göran utvecklar de andra två nya kriterierna. Tredje kapitlet ansvarar vi också gemensamt för: Torsten har skrivit om illusionen av motorvägar, Göran har skrivit om journalistisk praxis på nätet. Kapitlen fyra, fem och sex ansvarar Göran för. Sjunde kapitlet har Torsten huvudansvaret för, men Göran har skrivit avsnittet om manodepressivitet. Sammanfattning och slutsatser ansvarar vi för gemensamt: Göran har skrivit den första delen till och med ”Ett exempel som kan vara värt att följa”, de följande avsnitten har Torsten huvudsakligen skrivit. Vi vill redan så här inledningsvis betona att vi är två författare, och stilen mellan våra respektive bidrag skiljer sig naturligtvis åt. Förhoppningsvis ska det inte vara störande utan snarare göra läsningen mer omväxlande. Vi vill också passa på att klargöra en hänvisning i den fortsatta framställningen. Under vårt arbete med boken har vi också haft förmånen att få undervisa ett antal studentgrupper i ämnet. Det har varit journaliststuderanden på JMK, teknologer och handelstuderanden vid KTH och Handelshögskolan i Stockholm, historiestudenter vid Södertörns högskola. Som ett led i undervisningen har studenterna fått göra sökningar efter information på Internet, ibland intervjuer med verksamma journalister om deras användning av Internet. Dessa övningsuppgifter har många gånger varit givande för oss att ta del av i vårt eget undersökningsarbete, och ibland har vi ansett att de exempel som framkommit kan illustrera principiella källkritiska problem på Internet. När vi hänvisar till sökningar eller intervjuer gjorda av studenter är det dessa övningsuppgifter som vi avser. Vi har naturligtvis inte haft möjlighet att kontrollera detaljerna i studenternas uppgifter, men vi tror att de principiella aspekter som vi aktualiserar – och för vilka vi ensamma, utan att lasta studenterna, är ansvariga – kan äga sin giltighet även om en och annan detalj skulle visa sig vara felaktig. 21
Page 1 and 2: Styrelsen för PSYKOLOGISKT FÖRSVA
Page 3 and 4: Utgiven av Styrelsen för psykologi
Page 5 and 6: Fel och fällor . . . . . . . . . .
Page 7 and 8: SPFs FÖRORD Styrelsen för psykolo
Page 9 and 10: FÖRFATTARNAS FÖRORD Den snabba ut
Page 11 and 12: dock inte någon särskilt bra bild
Page 13 and 14: Typiskt är att vi i anslutning til
Page 15 and 16: Hälsofrågor är ett område som m
Page 17 and 18: Det är förstås inte övergången
Page 19: fortfarande utgångspunkten för en
Page 23 and 24: liga åsikter i själva framställn
Page 25 and 26: handlas närmare i avsnittet om Fö
Page 27 and 28: tioner, företag, kommersiella orga
Page 29 and 30: Rubriken visade alltså att även d
Page 31 and 32: europa. Liksom de faktiskt gör mel
Page 33 and 34: Säg att en nätplats handlar om UF
Page 35 and 36: Till exempel sökte några studente
Page 37 and 38: eller henne, och det är inte allti
Page 39 and 40: på litteratur om och experter på
Page 41 and 42: de hjälpmedel som står till buds.
Page 43 and 44: a? Vilka är inte användbara? På
Page 45 and 46: ta källkritiska värderingar men
Page 47 and 48: Så här långt har vi talat om jou
Page 49 and 50: få närmare information om den for
Page 51 and 52: uppenbart hur stor betydelse defini
Page 53 and 54: Originaltext Stratégie La sonnette
Page 55 and 56: Ett välrenommerat uppslagsverk. n
Page 57 and 58: uppslagsverk ägna dem större uppm
Page 59 and 60: Några slutsatser Källkritik för
Page 61 and 62: Det första telegrammet hade följa
Page 63 and 64: Börs, valutor och räntor Successi
Page 65 and 66: intresserad av informationen. Vi ka
Page 67 and 68: index. Förekomsten av dessa olika
Page 69 and 70: olycksfall i arbetet som korrigerad
Page 71 and 72:
att texter som tidigare endast vari
Page 73 and 74:
sätter sin prägel på det offentl
Page 75 and 76:
är särskilt goda källor. Vår er
Page 77 and 78:
gav Aftonbladet att författarinnan
Page 79 and 80:
Hur upprätthåller då pressen än
Page 81 and 82:
De ansvariga för de olika katalogs
Page 83 and 84:
med var också hans litterära karr
Page 85 and 86:
som i förväg har lagts ut men som
Page 87 and 88:
några bestämda slutsatser om ökn
Page 89 and 90:
ner ovanligt oförmögna att skada
Page 91 and 92:
fängelsestraff. Olika kategorier a
Page 93 and 94:
Change Campaign” toppade listan o
Page 95 and 96:
ciently. Shortterm gains are (inga
Page 97 and 98:
ge hopp för otaliga människor som
Page 99 and 100:
aldrig tidigare hört talas om, det
Page 101 and 102:
att han har publicerat litteratur i
Page 103 and 104:
ett bibliotek eller läsningen av e
Page 105 and 106:
and other Moslem militant groups bo
Page 107 and 108:
Copyrighten tillhörde en Mahmoud S
Page 109 and 110:
vi huvudsakligen byggt på källor
Page 111 and 112:
Center och var från 1990. Ghana -
Page 113 and 114:
Kan någon av källorna vara tenden
Page 115 and 116:
na. En annan intressant nätplats t
Page 117 and 118:
A series of economic recovery and s
Page 119 and 120:
Slutsatser De adresser vi besökte
Page 121 and 122:
hade man ”published detailed book
Page 123 and 124:
Vista, och där fanns mycket att h
Page 125 and 126:
demokratisk legitimation. Fred Leuc
Page 127 and 128:
land annat ”The Nizkor Project”
Page 129 and 130:
ner som revisionismens ”fader”.
Page 131 and 132:
(4) Att låta två oberoende källo
Page 133 and 134:
Internet erbjuder ett oändligt ant
Page 135 and 136:
återupplivar den nyfikenhet som ä
Page 137 and 138:
137
Page 139 and 140:
lätta orienteringen. Men de är in
Page 141 and 142:
- Hur representativa är de åsikte
Page 143 and 144:
knowledge, of what consequence are
Page 145 and 146:
ous websites? We believe that the c
Page 147 and 148:
Conclusion and advice Our report ca
Page 149 and 150:
Resurser på nätet som underlätta
Page 151 and 152:
SPFs SENASTE RAPPORTER 170 Stütz,
show all

Källkritik för Internet Källkritik för Internet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?