Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

förslag till nationellt program för suicidprevention 109 Bilaga 2. Fluid vulnerability theory Fluid vulnerability theory (FVT) gör det möjligt att förstå variationer av suicidrisk hos en person över tid. FVT baseras på en teori om att det finns ett särskilt suicidalt tillstånd (suicidal mode) som, när det aktiveras, utlöser ett suicidalt beteende (7). Det suicidala tillståndet består av fyra komponenter: ett kognitivt system, ett känslomässigt system, ett fysiologiskt system och ett beteendemässigt system för suicidalitet. De olika systemen fungerar beroende av varandra och kan aktiveras av antingen en inre faktor (exempelvis en tanke, känsla eller föreställning) eller yttre faktor (exempelvis förlust av en relation). En uttalad känslighet kan föreligga inom vart och ett av de olika systemen och bidra till ökad suicidrisk. En kognitiv känslighet kan bestå av försämrad problemlösningsförmåga, kognitiv rigiditet eller förvrängda tankar om den egna personen i relation till andra och till framtiden. Känslomässig och fysiologisk känslighet består av olika symtom (känslomässiga och fysiologiska) kopplade till utlösande situationer och händelser. En beteendemässig känslighet kan bestå av ett antal bristfälliga färdigheter i att till exempel samspela med andra människor eller att lugna ner sig själv under stressande situationer. FVT byggs upp av åtta grundläggande antaganden/teser. Den första tesen utgår från att suicidala tillstånd är tidsbegränsade. En andra tes är att alla människor har en personlig sårbarhetströskel då det suicidala tillståndet aktiveras. En del människor har en hög tröskel som resulterar i att suicid aldrig ses som en möjlig lösning. Andra människor har en lägre tröskel och kan tämligen lätt hamna i ett suicidalt tillstånd som ett resultat av en retning inom någon av de fyra domänerna. En person som gjort flera suicidförsök antas ha en låg sårbarhetströskel, förmodligen inom flera av de grundläggande domänerna. Den tredje tesen i FVT innebär att en person som gått igenom en suicidal kris återgår till sin ursprungliga sårbarhetströskel. Därmed kan personen på nytt återgå till det suicidala tillståndet. Den fjärde tesen innebär därför att de som gjort flera allvarliga suicidförsök har lägre sårbarhetströskel än de som gjort ett försök eller de som har suicidtankar. Enligt den femte tesen verkar olika domäner synkroniserat med varandra. Då det suicidala tillståndet uppnåtts genom en retning inom en domän innebär det samtidigt att resterande domäner aktiveras. Den sjätte tesen innebär att en suicidal episods allvarlighetsgrad beror på kombinationen av den personliga sårbarhetströskeln och den utlösande faktorns styrka. Utlösande faktorer ökar endast suicidrisken under begränsad tidsperiod eftersom kroppen inte klarar av att vara i det suicidala tillståndet under obegränsad tid. Detta motsvarar den sjunde tesen. Enligt den åttonde och sista tesen i FVT kan det akuta suicidala tillståndet minskas om de utlösande faktorerna hanteras på ett effektivt sätt. Under akuta suicidala episoder bör åtgärder riktas mot de utlösande faktorerna, snarare än de olika komponenterna i det suicidala tillståndet. Däremot kan den personliga sårbarhetströskeln inom de olika komponenterna (de kognitiva, känslomässiga, fysiologiska och beteendemässiga systemen) påverkas långsiktigt genom inlärning av olika bemästringsstrategier.
110 förslag till nationellt program för suicidprevention Kunskap om FVT får konsekvenser för klinisk behandling av suicidala personer men även för suicidprevention ur ett befolkningsperspektiv. Vetskapen om att varje individ har en latent eller kronisk suicidrisk samt en episodisk suicidrisk belyser vikten av att ta hänsyn till att suicidala tillstånd kan uppstå snabbt och leda till impulsiva handlingar. Det är av den anledningen viktigt att minska tillgången till suicidmedel och suicidmetoder som kan användas i ett akut tillstånd. Den viktigaste innebörden av FVT är dock att suicidpreventivt arbete kan inriktas på de olika komponenterna som bygger upp det suicidala tillståndet, det vill säga kognitiva, känslomässiga, fysiologiska och beteendemässiga bemästringsstrategier som leder till att individer kan hantera sin suicidalitet.
Page 1 and 2:
Förslag till nationellt program f
Page 3 and 4:
© statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6:
4 förslag till nationellt program
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60: 58 förslag till nationellt program
Page 101 and 102: 100 förslag till nationellt progra
Page 109: 108 förslag till nationellt progra
Page 143: Från mitten av 1980-talet har det
show all

Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?