Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Processperspektiv på suicid förslag till nationellt program för suicidprevention 19 Suicidalitet har betraktats på olika sätt under olika tidsepoker. Från att ha varit klandervärt och straffbart fram till 1864 då suicid avkriminaliserades, finns nu ökad kunskap och en bättre förståelse för uppkomsten av suicidala beteenden. Den modell som vanligen används i dag för att förklara uppkomsten av suicidala beteenden utgår från ett livsförloppsperspektiv. Enligt detta perspektiv utvecklas suicidalitet som en följd av att individen utsätts för en rad påfrestande faktorer som kan ha sociala, familjära, personliga, psykiatriska eller psykologiska förtecken (5). Utvecklingen av en depression kan å ena sidan ge upphov till och/eller förstärka ett suicidalt tillstånd. Å andra sidan kan påfrestande livssituationer med suicidtankar ge upphov till depressioner. Samma ömsesidiga förhållande råder mellan alkoholmissbruk och suicid. Förloppet mellan tidpunkten för den första allvarliga tanken på suicid och ett fullbordat suicid brukar kallas den suicidala processen. Under processen sker växlingar i suicidbenägenheten där långa perioder kan präglas av att vara symtomfria, men där nya påfrestningar återigen kan öka suicidbenägenheten. Suicidbenägenheten kan således vara akut, kronisk och latent (6). Det finns en modern teoribildning, ”Fluid vulnerability theory”, som utgår från ett kognitivt förhållningssätt till suicid. Teorin redogör för olika faktorer som påverkar en individs variationer i suicidbenägenhet över tid (7). För utförligare beskrivning av teorin, se bilaga 2. Suicidalitet som språklig konstruktion En suicidhandling måste alltid tänkas ut, konstrueras, innan den genomförs. En central tanke inom suicidområdet är därför att betrakta suicidalitet som en form av språklig konstruktion och även som en form av kommunikation (8). En individ kommunicerar med andra människor med hjälp av ett yttre språk. Men kommunikationen sker även inom individen i form av en inre dialog som används för att göra upplevelser och intryck begripliga och hanterbara. Den inre kommunikationen sker med hjälp av ett inre språk som bygger på samma ord och satsbyggnad som finns i det yttre språket. Det inre språket är dock mindre viljestyrt och mer associativt än det yttre. Det kan bli mycket påträngande och leda till omedelbara handlingar. Med hjälp av det inre språket (som bygger på det yttre) skapas den personliga verkligheten, det vill säga hur individen upplever sig själv och sin omgivning. Det yttre språket påverkar således hur vi resonerar, fungerar och tolkar händelser. Ett bristfälligt yttre språk kan resultera i svårigheter att använda det inre språket för att bearbeta inkommande upplevelser och information. Det yttre språket är torftigt och i viss mån oanvändbart i beskrivningar av inre psykologiska skeenden. Ett ord som depression används till exempel för att förklara vitt skilda förstämningssymtom med olika allvarlighetsgrad. Genom ett utvecklat språk kan en suicidal individ närma sig sitt eget lidande, betrakta det mer nyanserat samt möjligen finna andra lösningar än att ta sitt liv. Individen måste själv forma språket om sina problem och sin suicidalitet. Ingen annan kan göra det åt henne. Andra människor kan dock med samtal hjälpa den suicidala individen. Att uppmärksamt lyssna på och försöka förstå en medmänniska
20 förslag till nationellt program för suicidprevention som överväger att ta sitt liv är att visa respekt för dennas situation. Sådana samtal minskar risken för att en individ ska genomföra ett suicidförsök (4, 8). Modellen om suicidalitet som en språklig konstruktion har stor betydelse i terapeutiska sammanhang. Implikationer för befolkningsinriktad suicidprevention skulle bestå i att finna former för hur stora grupper av befolkningen kan få övning i att samtala om existentiella frågor och om psykisk (o)hälsa. Med hjälp av bilder och tankefigurer skulle undervisning i så kallat kognitivt förhållningssätt kunna erbjudas alla (9). Olycksfallsperspektiv på suicid En genomförd suicidhandling kan förefalla genomtänkt och välplanerad men även oplanerad och impulsiv. Vid den konkreta suicidsituationen möts individen av olika stimuli som kan vara kopplade till det fysiska rummet, personer i rummet eller till minnen, tankar, känslor och fantasier som utlöses av stimuli från den omgivande miljön. I och med detta tydliggörs det slumpmässiga i suicidala handlingar. Det är möjligt och till och med fruktbart att betrakta suicid som ett psykologiskt olycksfall som inträffar därför att individen inte för stunden klarar av att hantera och bemästra de påfrestningar eller krav denna möts av. Såväl individens prestationsförmåga som de yttre påfrestningarna varierar i omfattning över tid, och när individen inte klarar att kontrollera starka känslor av till exempel vrede, skam och självdestruktivitet kan ett suicidförsök ses som det enda sättet att ta sig ur en ohållbar situation (6). För den skull behöver individen inte ha en full och fast önskan om att avlida. Personer som överlevt ett suicidförsök har hävdat att de in i det sista var ambivalenta till om de verkligen ville avsluta sina liv (10). Fördelen med att betrakta suicid som ett psykologiskt olycksfall är att det, liksom vid olyckor av annat slag, tydliggörs att det finns många olika bakgrundsfaktorer som orsakar händelsen. Detta ger i sin tur stora möjligheter till förebyggande insatser. Innan utvecklingen kommit så långt inom det skadeförebyggande arbetet som det har gjort i dag, ansågs orsakerna till olyckor ligga hos de olycksdrabbade individerna. Begrepp som ”olycksfåglar” användes som förklaringar till olyckor. Resultatet av ett sådant synsätt inom trafiksektorn var att inrikta arbetet på att upplysa bilisterna om de ökade riskerna med höga hastigheter. Inte förrän man kompletterade de individinriktade insatserna med insatser inriktade på väg och fordon kunde verkliga framsteg göras. Förebyggande insatser i miljöförhållanden har fördelen av att vara av en-gång-för-alla-karaktär som ger långsiktiga effekter, eftersom de verkar oberoende av enskilda människors agerande. Sådana insatser är även befogade inom suicidpreventivt arbete (11). Nackdelen med att använda olycksbegreppet i suicidsammanhang är att det kan resultera i ett passivt förhållningssätt som bortser från individens eget ansvar för suicidhandlingen. I kliniska sammanhang är det avgörande att ta fasta på den suicidnära personens avsikt att ta sitt liv. Det finns således både fördelar och nackdelar med att koppla ihop företeelsen suicid med olycksfallsbegreppet. Ur ett primärpreventivt perspektiv uppfattas fördelarna överstiga nackdelarna.
Page 1 and 2: Förslag till nationellt program f
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 förslag till nationellt program
Page 19: 18 förslag till nationellt program
Page 71 and 72:
70 förslag till nationellt program
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 förslag till nationellt progra
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143:
Från mitten av 1980-talet har det
show all

Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?