Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

förslag till nationellt program för suicidprevention 57
studie rör skyddsstaket på en hög byggnad (193). I Washington monterades skyddsstaket
upp på Ellingtonbron där det i genomsnitt inträffade fyra suicid årligen innan åtgärden
genomfördes. Under de fem efterföljande åren inträffade endast ett suicid. Minskningen
noterades inte på en närliggande bro där ingen åtgärd vidtogs. I Nya Zeeland monterades
skyddsstaketen bort på en centralt placerad bro som ligger i nära anslutning till regionens
största sjukhus som har en psykiatrisk akutmottagning. Efter åtgärden ökade antalet och
andelen genomförda suicid på platsen och ökningen kvarstod under fyra års tid därefter.
Den genomsnittliga andelen suicid genom hopp från hög höjd förändrades inte i regionen
men det förekom fler suicid genom hopp från den aktuella bron (198). I det tredje fallet
utrustades en suicidutsatt byggnad i Schweiz med ett skyddsnät, varefter suicid från byggnaden
upphörde helt under de fyra följande åren. Ingen ökning av suicid genom hopp från
andra byggnader i staden noterades heller (193). Bevisvärdet för de tre studier som inkluderas
bedöms vara medelhögt, eftersom de inte kontrollerar för samhällstrender i förekomsten
av suicid. Således finns begränsat vetenskapligt underlag (*) för att skyddsanordningar
vid suicidutsatta broar och byggnader minskar risken för suicid.
Säkerhetsåtgärder för väg-, järnvägs- och tunnelbanetrafik
Bestämningsfaktorns betydelse för suicid
En suicidmetod är då människor av egen vilja placerar sig framför fordon i rörelse (bilar,
tåg och tunnelbana). I en internationell översikt om suicid och naturliga dödsfall i vägtrafiken
hävdas att det endast finns ett fåtal studier som rapporterar data om fotgängares suicid
i vägtrafiken (199). Enligt en studie i översikten skulle det vanligaste sättet som fotgängare
begår suicid vara att gå eller hoppa framför ett tungt fordon.
Då det gäller fordonsrelaterade dödsfall finns svårigheter att avgöra vilka som är suicid
och vilka som är rena olyckor. Enligt den officiella statistiken i Finland motsvarade andelen
suicid 2,6 procent av alla dödfall inom vägtrafiken under perioden 1987–1991. Samma
uppgift uppskattades i en studie och däri klassades motsvarande andel till 5,9 procent
(200). Två grundtyper av fordonsrelaterade suicid som förekommer är ”singelolyckor” då
föraren kör in i ett fast föremål, respektive ”dubbelolyckor” då kollisionen sker med ett
annat (ofta tungt) fordon. I en analys av dödstalen inom vägtrafiken i Sverige år 1999
ansågs 3,1 procent av alla dödsolyckor utgöras av suicid (201). Med 2005 års dödstal i
trafiken (440 personer) skulle samma procentandel resultera i 13 inträffade suicid i vägtrafiken
under 2006.
Då det gäller suicid i järnvägstrafiken finns ett antal studier som behandlar epidemiologiska
data i olika länder. I Sverige inträffar i genomsnitt mellan 80–100 dödsolyckor på
järnvägarna varje år, varav cirka 80 procent utgörs av suicid. I en studie visade det sig att
merparten av personerna som tog sitt liv på de svenska järnvägarna mellan åren 2000 och
2002 hade befunnit sig på järnvägsrälsen en stund innan tåget passerade den aktuella platsen.
Merparten av alla suicid utfördes i stadsmiljö och huvudsakligen i de tre storstadsområdena
Stockholm, Göteborg och Malmö. Detta är viktig kunskap från ett preventivt per