Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

förslag till nationellt program för suicidprevention 39 mot en större andel kvinnor än män som vårdas på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling (12). I många västerländska länder uppvisas denna genusparadox i suicidalt beteende, det vill säga att kvinnor har en överrisk för symtom av psykisk ohälsa och att män har en överrisk för fullbordade suicid (56). Kulturella faktorer kopplade till genus anses kunna spela roll för kvinnors och mäns olikheter i suicidala beteenden (57). Vidare har den självupplevda hälsans fördelning mellan könen studerats med hjälp av material från den internationella undersökningen om skolbarns hälsovanor (58). Drygt 125 700 skolelever i åldrarna 11, 13 och 15 år från 29 europeiska och nordamerikanska länder ingick i studien. Eleverna fick svara på frågor om hur ofta de hade huvudvärk, magont, ryggvärk, sömnproblem eller kände sig deprimerade, irriterade, nervösa eller yra. Resultatet visade att flickor rapporterade mer ohälsosymtom än pojkar i flertalet hälsoaspekter och att könsskillnaderna ökar med ålder. I länder med lågt jämställdhetsindex var könsskillnaderna större än i mer jämställda länder. Det tyder på att det förekommer skillnader i socialisering och levnadsvillkor som bidrar till ökad förekomst av symtom bland flickor och kvinnor. En kultur med jämställdhet mellan könen gynnar både kvinnor och män i form av minskad ohälsa (58, 59). Det svenska samhället har blivit mer jämställt under de senaste decennierna samtidigt som suicidtalen har minskat bland både kvinnor och män (12). Från suicidsynpunkt är det därför angeläget att sträva mot ett samhälle där det råder jämställdhet mellan könen. Civilstånd Risken för suicid är 2,5 gånger högre för ogifta jämfört med gifta/sammanboende (12, 33). Geografisk variation Underlagsrapporten från Epidemiologiskt centrum visar att det finns betydande variationer i suicid mellan olika delar av landet (12). Bland kvinnorna återfinns de högsta suicidtalen i storstäder, i genomsnitt 17 döda per 100 000 invånare. Större städer och förortskommuner har de därefter högsta suicidtalen, vilket förstärker bilden av att självmordsproblemet bland kvinnor är störst i större tätbefolkade områden. För kvinnor är suicidtalen lägst i glesbygdskommuner med 8 döda per 100 000. För männen återfinns delvis det omvända förhållanden med de högsta suicidtalen i glesbygdskommuner, 42 döda per 100 000, följt av övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare och storstäder. Eftersom förortskommuner har de lägsta siffrorna (25 döda per 100 000) blir bilden mindre homogen än för kvinnorna. Det finns inga uppenbara förklaringar till de geografiska variationerna i suicid. För män kan de höga suicidtalen i glesbygd möjligen förklaras av lägre utbildningsnivå. Ytterligare analyser är motiverade eftersom de inte kunnat genomföras inom ramen för det aktuella uppdraget.
40 förslag till nationellt program för suicidprevention Grad av individualisering I ett modernt samhälle med hög produktivitet är rollerna mer differentierade än i tidigare samhällen. Individen förlitar sig mer på det egna individuella förnuftet än på gruppens värderingar och traditionella auktoritet som religiösa och politiska ledare. Tendensen brukar betecknas som individualisering. I en studie jämfördes suicidförekomst bland män i åldern 15–24 år under perioden 1950–1990 i 17 OECD-länder där även människors värderingar fanns registrerade (60). Det visade sig att suicidförekomsten var påtagligt högre i länder där människor fäster stort värde vid personlig frihet och oberoende. Ungefär hälften av variationerna i suicidförekomst mellan länderna kunde förklaras av skillnader i sådana värderingar. Traditionell religiositet är ovanligare i länder med individualistiska värderingar (61). Studier av samband mellan traditionell religiositet och förekomst av suicid har därför intresse. I en studie har förekomsten av suicid i hela befolkningen i 26 länder relaterats till omfattningen av traditionell religiositet (62). Efter kontroll för socioekonomiska förhållanden påvisas ett tydligt negativt samband mellan traditionell religiositet och suicid bland män men inte bland kvinnor. I en ytterligare studie, som genomförts på individnivå i USA, påvisas också ett negativt samband mellan deltagande i religiösa aktiviteter och förekomst av suicid (63). Arbetsmarknad I en översiktsrapport om suicidtalens utveckling i olika länder påvisar forskare från Australien att arbetslöshet kan vara en riskfaktor för suicid, särskilt bland unga människor (*) (17). I en annan översiktsartikel påvisades ett starkt samband mellan ungdomsarbetslöshet och suicid (64). Den starkaste evidensen för att arbetsmarknaden kan påverka förekomsten av suicid kommer från studier av tidsserier och prospektiva kohortstudier. I flera länder har tidsmässiga förändringar i suicidtalen jämförts med förändringar i arbetsmarknaden under samma tidsperiod (65–68). Sådana studier tyder på att det finns ett tidsmässigt samband mellan trender i suicidförekomst och förekomst av arbetslöshet, även efter kontroll för effekter av krig och för dödligheten vid olika suicidmetoder. Kohortstudier visar att arbetslösa män har högre suicidrisk än arbetslösa kvinnor men att den förhöjda suicidrisken minskar efter kontroll för till exempel psykisk ohälsa, social klass och civilstånd. Det finns dock svårigheter med att tolka resultaten från kohortstudierna. Ett problem är att det kan vara samma personlighetsfaktorer som utgör förhöjd risk för både arbetslöshet och suicid. Arbetslöshet skulle i så fall inte orsaka den förhöjda risken för suicid. Ett annat tolkningsproblem är att arbetslösa personer som ingår i longitudinella studier kan ha fått arbete under studiens genomförande och därför skyddas mot suicid. Den skyddande effekten av att ha ett arbete skulle i så fall underrapporteras. Vidare hävdar de australiensiska författarna till det refererade översiktsarbetet att sambandet mellan arbetslöshet och ökad suicidrisk är svagare då det råder hög arbetslöshet (17). Detta beror
Page 1 and 2: Förslag till nationellt program f
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 förslag till nationellt program
Page 39: 38 förslag till nationellt program
Page 91 and 92:
90 förslag till nationellt program
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 förslag till nationellt progra
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143:
Från mitten av 1980-talet har det
show all

Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?