Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

Formulering av ett nationellt mål
Suicid kan uppfattas som en skada som endast den enskilde har ansvar för. Ett alternativt
perspektiv är att se suicid som en följd av ett stort antal faktorer som den enskilda personen
ofta inte själv kan kontrollera. Det är det perspektiv som mycket framgångsrikt används
för att förebygga olycksfallsskador.
Det är ofta berättigat att förebygga olycksfallsskador. Det är däremot inte självklart att
förebygga suicid, eftersom suicid kan uppfattas som individens självständiga val att avsluta
livet. Att förebygga suicid inkräktar på ett centralt värde, nämligen individens självbestämmande.
Om suicid förebyggs främjas dock andra värden.
Några år efter ett suicidförsök anger de flesta som överlevt att de vill fortsätta att leva.
Det går därför att uppfatta suicid som en form av ”psykologiskt olycksfall”. Detta talar för
att individens långsiktiga välfärd främjas av suicidförebyggande åtgärder. På kort sikt
inskränks visserligen självbestämmandet, men på längre sikt ökar individens välfärd.
Åtgärder kan vara berättigade om individens självbestämmande endast påverkas i liten
omfattning.
Förslag till åtgärd
Sverige antar som mål att förekomsten av suicid ska minska.
Indikator för uppföljning
Förekomst av suicid per 100 000 invånare.
förslag till nationellt program för suicidprevention 7
Insatser som främjar goda livsmöjligheter för mindre gynnade grupper
Mindre gynnade grupper har en tydlig överrisk för suicid. Låg inkomst och låg utbildning
är faktorer som medför ökad risk. Människors livsmöjligheter och levnadsvillkor har således
en stor betydelse för suicidförekomsten. De sämst ställda gruppernas möjligheter är
större i ett samhälle med små sociala skillnader. Därför är det ur suicidsynpunkt angeläget
att inrätta ett samhälle med små sociala skillnader. Utformningen av den generella politiken
kan bidra till att skapa ett sådant samhälle.
För att främja utsatta gruppers livsmöjligheter bör unga människor ges förutsättningar
att utveckla goda kompetenser. Det finns tydliga samband mellan intellektuella, sociala
och emotionella kompetenser och individers psykiska hälsa. Kompetenser utvecklas under
uppväxtåren i samspel mellan individens genetiska förutsättningar och miljön. Förskola,
skola och fritidsverksamhet som optimeras för att främja sådan utveckling kan minska risken
för att unga människor ska drabbas av psykisk ohälsa och därigenom förebygga suicid.
De socialt minst gynnade grupperna har särskilt goda förutsättningar att påverkas positivt.
Därför är det angeläget att stärka förskolans och skolans system för systematisk kvalitetsförbättring,
vilket överensstämmer med de mål som ställs för skolans utveckling.