Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Polisen har då möjlighet att beslagta vapnet (enligt 6 kap, 4 § i vapenlagen). Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd för skjutvapen. Innan lagändringen trädde i kraft gällde skyldigheten endast läkare som behandlar patienter för psykisk störning. Den nuvarande formuleringen ”av medicinska skäl” innebär en skärpning av lagen. Enligt Socialstyrelsens verkställningsföreskrifter av bestämmelser i vapenlagen gäller läkares skyldighet att anmäla oavsett om patienten vårdas i öppen eller sluten vård, specialiserad psykiatrisk vård eller annan hälso- och sjukvård (261). Socialstyrelsen har gjort en uppföljning av hur skyddsbestämmelsen i vapenlagen 6 kap, 6 § tillämpades under 2005 och första halvan av 2006 (262). Uppföljningens slutsatser var att läkare inte gör anmälningar i den utsträckning de borde. Socialstyrelsen föreslår att lagtexten omformuleras och förtydligas ytterligare. En annan innebörd i den nya vapenlagen gäller kontroll av hemvärnspersonal. Om en polismyndighet får kännedom om omständigheter som kan medföra att en person som tillhör hemvärnets personal är olämplig att inneha skjutvapen, ska myndigheten omedelbart underrätta försvarsmakten om dessa omständigheter. Den största andelen registrerade vapen i Sverige utgörs av jaktvapen. Förutsättningen för att äga ett jaktvapen är att personen i fråga innehar jägarexamen. Svenska Jägareförbundet är en partipolitiskt obunden ideell förening som arbetar för god jakt, viltvård och naturvård och som ansvarar för att utfärda Jägarexamen. För avläggande av jägarexamen krävs såväl teoretiskt som praktiska prov som ställer krav på kunskap om säker vapenhantering. Jägareförbundet ansvarar även för utbildning av jaktledare. Jaktledaren har en viktig ledarskapsroll i ett jaktlag och tränas i att ta ansvar för jaktlagets medlemmar, till exempel genom att vara lyhörd för om någon har psykiska problem. Förbundet har dessutom under 2006 ett allmänt uppdrag från Jordbruksdepartementet som bland annat innebär att verka för en hög jaktsäkerhet. Jägareförbundet ska rapportera till Jordbruksdepartementet om vilka insatser som gjorts för att öka jaktsäkerheten. Restriktiv tillgång till läkemedel förslag till nationellt program för suicidprevention 71 Avsnittet bygger på samtal med representant från Läkemedelsverket, Apoteket AB och NASP samt på information från internet. I Sverige är förgiftning den näst vanligaste suicidmetoden efter hängning. År 2003 avled knappt 300 personer i suicid genom förgiftning, varav huvuddelen av dödsfallen var läkemedelsförgiftningar och förgiftning av alkohol och narkotika. Metoden är vanligare bland kvinnor än bland män och nästan hälften av alla kvinnor som tar sitt liv gör det genom förgiftning. Både receptbelagda och receptfria läkemedel används vid suicid genom läkemedelsförgiftning. Läkemedelsförgiftning orsakar även merparten av självdestruktiva handlingar som leder till sjukhusvistelse bland både kvinnor och män. Det finns viss evidens för att begränsad tillgång till receptfria smärtstillande läkemedel leder till minskat antal suicid och suicidförsök i befolkningen. I studierna som stödjer
72 förslag till nationellt program för suicidprevention påståendet innebar den begränsade tillgången att det 1) finns restriktioner om maximal försäljningsmängd, 2) begränsade förpackningsstorlekar och 3) tryckförpackningar i stället för att läkemedel förpackas i burk. Enligt Läkemedelsverket finns inget utrymme för förbättrade försäljningsrutiner enligt punkt två och tre eftersom receptfria smärtstillande läkemedel säljs i små tryckförpackningar. Att begränsa tillåten inköpsmängd är inte heller en framkomlig väg eftersom den dödliga dosen är relativt liten. I Sverige sker en kontrollerad försäljning av receptfria läkemedel i och med Apotekets försäljningsmonopol. Det svenska apoteksmonopolets framtid behandlas för närvarande i en statlig utredning om detaljhandel med läkemedel. En förändrad försäljningsverksamhet av framför allt receptfria smärtstillande läkemedel skulle kunna få konsekvenser för förekomsten av läkemedelsförgiftningar och suicid genom läkemedelsförgiftning. Utredaren ska presentera sina resultat senast den 31 december 2007. En debatterad fråga (som även ingår i ovan nämnda utredning) är huruvida försäljningen av läkemedel ytterligare bör kontrolleras genom införandet av åldersgräns för inköp. Företrädare för barn- och ungdomspsykiatrin hävdar att tillgängligheten till läkemedel som innehåller paracetamol borde begränsas genom en åldersgräns för inköp (263, 264). I en artikel i tidningen Läkemedelsvärlden (augusti 2006) debatteras frågan om restriktioner för inköp av receptfria läkemedel. Tre personer som på olika sätt är insatta i läkemedelsbranschen anser att det vore klokt att införa åldersgräns vid inköp. Två personer är mer tveksamma om åtgärden skulle få önskade effekter och någon menar att den till och med skulle kunna få motsatt effekt (265). I Danmark infördes en åldersgräns på 15 år för inköp av vissa läkemedel i samband med att dessa gjordes tillgängliga för försäljning i detaljhandeln. Däremot har man ingen åldersgräns vid försäljningen på apoteken. Inga studier har påträffats som belyser effekter på suicidförekomsten av att införa åldersgräns för inköp av smärtstillande läkemedel och det saknas erfarenheter från andra länder. Frågan ingår i Apoteksutredningen. Restriktiv tillgång till giftig gas De två främsta riskerna inom detta område gäller förekomst av kolmonoxid i hushållsgas och i avgaser från bilar. I Sverige används i dag inte längre hushållsgas som innehåller kolmonoxid. Den kvarstående risken avser således bilavgaser. I slutet på 80-talet blev det obligatoriskt med katalysatorrening i alla nytillverkade bilar och enligt Naturvårdsverkets statistik utgörs 85 procent av den totala bilparken i dag av katalysatorbilar. Flera fordonstillverkare driver utveckling av tekniska lösningar för att införa automatisk tomgångsstopp i sina bilar. Detta system gör att motorn stängs av i stället för att gå på tomgång då fordonet står stilla. Det finns ekonomiska och miljömässiga fördelar med ett sådant system eftersom bensinförbrukningen minskar. En sidoeffekt med automatiskt tomgångsstopp är att det blir omöjligt att ta sitt liv genom att andas in avgaser från fordon som går på tomgång.
Page 1 and 2:
Förslag till nationellt program f
Page 3 and 4:
© statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6:
4 förslag till nationellt program
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22: 20 förslag till nationellt program
Page 71: 70 förslag till nationellt program
Page 101 and 102: 100 förslag till nationellt progra
Page 123 and 124:
122 förslag till nationellt progra
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143:
Från mitten av 1980-talet har det
show all

Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?