Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

36 förslag till nationellt program för suicidprevention
Strukturella faktorer i samhället
Strukturella samhällsfaktorer har betydelse för suicidförekomsten. Sociala förhållanden
och social skiktning har stor betydelse för de flesta hälsoproblem och kan därför förväntas
ha konsekvenser för suicid. Alkoholkonsumtion är en annan riskfaktor för suicid som kan
påverkas genom strukturella insatser. Vidare är genus, ökad individualisering och arbetsmarknad
ytterligare bestämningsfaktorer för suicid. Avsnittet sammanfattas i figur 5.
Sociala förhållanden och social ojämlikhet
Ogynnsamma sociala förhållanden ökar risken för suicid (**). En analys av situationen i
Sverige mellan åren 2000 och 2001 visar att risken för suicid var fyra gånger högre bland
individer som har ekonomiskt bistånd (socialbidrag) än i befolkningen i stort (12).
Riskökningen gällde både kvinnor och män. En jämförelse mellan lågutbildade (9 års
grundskola eller mindre) och högutbildade (mer än 3 års gymnasium) visar på en fördubblad
risk i gruppen lågutbildade (12). Riskökningen bland de lågutbildade var mer påtaglig
bland män än bland kvinnor.
Risken för suicid är omkring två gånger högre bland arbetare jämfört med högre
tjänstemän (33). En ökad risk för suicid i socialt mindre gynnade grupper påvisas även i
andra länder i Europa (34). Överrisken i denna studie var störst i Storbritannien och
Spanien, två länder med relativt stora sociala skillnader.
Samband mellan mindre gynnad social situation och ökad risk för suicid påvisas även
på ekologisk nivå. I en svensk studie från 1996 konstaterades att risken för suicid var fyra
gånger högre i Sveriges fattigaste kommun jämfört med Sveriges rikaste kommun (35).
En stor andel av dem som tar sitt liv är deprimerade. Risken för depression är förhöjd i
socialt mindre gynnade grupper (36). En förklaring till sambandet mellan sociala förhållanden
och suicid kan därför vara risk för depression.
En individ som tar sitt liv upplever att hon eller han inte har möjlighet att leva ett liv
som känns värt att leva. Individen uppfattar att det inte längre finns några livsmöjligheter.
Upplevelsen kan relateras till individens faktiska levnadsvillkor. Utmärkande för en låg
social position är att individen förfogar över mindre ekonomiska och sociala resurser jämfört
med mer gynnande individer. Att befinna sig längst ned i en social hierarki kan även i
sig innebära en psykologisk påfrestning. Denna ”stress” kan leda till ökad insöndring av
kortisolhormon, vilket i sin tur ökar risken för depression och därigenom även ökar risken
för suicid. En sådan direkt biologisk mekanism är möjlig men är dock mindre väl belagd
(37). Samband har också påvisats mellan förekomst av suicid och omfattningen av den
sociala skiktningen i ett land (38). Utmärkande för länder med små sociala skillnader är
god tillit människor emellan (socialt kapital). Länder med god tillit människor emellan
uppvisar lägre förekomst av suicid (39).
Sociala skillnader har således väsentlig betydelse för förekomst av suicid. Utvecklingen
i Sverige i olika åldersskikt är förenlig med denna uppfattning. Under perioden från