Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...
Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...
Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>för</strong>modligen på att människor som saknar arbete i lågkonjunktur i lägre omfattning är<br />
suicidbenägna än människor som saknar arbete i en högkonjunktur.<br />
Individer i befolkningen<br />
I detta avsnitt behandlas bestämningsfaktorer <strong>för</strong> suicid som är kopplade <strong>till</strong> individer i<br />
befolkningen. Psykisk ohälsa är en individfaktor som tydligt påverkar <strong>för</strong>ekomsten av suicid.<br />
Till psykisk ohälsa räknas depressioner, utagerande beteendeproblem samt panikångest.<br />
I Socialstyrelsens rapport behandlas psykiska sjukdomar som är mindre vanliga<br />
(<strong>för</strong>ekomsten är mindre än 5/100), exempelvis schizofreni.<br />
För psykisk ohälsa finns ett antal bestämningsfaktorer kopplade <strong>till</strong> individuella faktorer<br />
och som också diskuteras. Dessa utgörs av <strong>för</strong>eteelser som tankemönster, kompetenser,<br />
mobbning, familjekonflikter och socialt stöd. Dessutom är fysisk aktivitet samt djur- och<br />
naturkontakt bestämningsfaktorer <strong>till</strong> psykisk ohälsa. Avsnittet sammanfattas i figur 3.<br />
Psykisk ohälsa<br />
<strong>för</strong>slag <strong>till</strong> <strong>nationellt</strong> <strong>program</strong> <strong>för</strong> <strong>suicidprevention</strong> 41<br />
Bestämningsfaktorns betydelse <strong>för</strong> suicid<br />
Psykisk ohälsa är en väl dokumenterad bestämningsfaktor <strong>för</strong> suicid. Det råder inga tvivel<br />
om att olika <strong>för</strong>stämningssyndrom ökar risken <strong>för</strong> suicid men storleken på denna överrisk<br />
varierar mellan olika studier (69).<br />
En form av psykisk ohälsa som drabbar en stor del av befolkningen är depression.<br />
Depressiva besvär <strong>för</strong>ekommer i olika allvarlighetsgrad och det finns olika system <strong>för</strong> att<br />
diagnostisera besvären. Egentlig depression är den allvarligaste formen och lindrig<br />
depression är en mildare variant.<br />
I en svensk studie uppskattades risken <strong>för</strong> att drabbas av depression någon gång i livet<br />
innan man uppnått en ålder av 70 år (70). För männen var risken 27 procent och <strong>för</strong> kvinnorna<br />
var motsvarande risk 45 procent. Nästan varannan kvinna och var fjärde man drabbas<br />
således någon gång i livet av depression. Förekomsten av depression vid ett givet <strong>till</strong>fälle<br />
uppskattades <strong>till</strong> 4 procent hos åldersgruppen 20–64 år i en tvärsnittsstudie av boende<br />
i Uppsala län (71). Studien bygger på självrapporterade uppgifter från personer som ingick<br />
i studien. Dessa uppgifter är jäm<strong>för</strong>bara med uppgifter från en översiktsartikel där <strong>för</strong>ekomsten<br />
av depressioner bland män uppskattas <strong>till</strong> 4 procent och bland kvinnor 8 procent<br />
(72). Den senare studien avsåg depressioner som är så allvarliga att de kräver psykiatrisk<br />
vård. Depressiva symtom av mindre allvarlig karaktär är mycket vanligare.<br />
Sambandet mellan depression och suicid har påvisats i flera olika typer av studier.<br />
Genom psykologiska obduktioner har det framkommit att depression är den enskilt mest<br />
<strong>för</strong>ekommande psykiatriska diagnosen hos personer som avlidit genom suicid (73, 74).<br />
Även i longitudinella studier har starka samband påvisats mellan depression och suicid. I<br />
en sådan longitudinell studie följdes alla individer i Sverige som fick diagnosen depression
Change language