Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

andra världskrigets slut fram till mitten av 1970-talet ökade förekomsten av suicid i Sverige (40). Därefter har suicid blivit ovanligare i befolkningen i stort (33). I ungdomsgruppen (16–24 år) har däremot förekomsten av suicid varit relativt oförändrad sedan 1980. Ett vanligt mått på sociala skillnader är skattning av den så kallade Gini-koefficienten för inkomster före skatt. En hög Gini-koefficient anger stora sociala skillnader och en låg motsatsen. För hela befolkningen sjunker Gini-koefficienten från 1950 fram till 1982 för att därefter ligga relativt stilla (41). För ungdomsgruppen har däremot Gini-koefficienten ökat markant under de senaste decennierna (41). De som varit medelålders och äldre under det senaste kvartsseklet har således levt under en period med minskade eller oförändrade sociala skillnader, skattade som Ginikoefficient. Det är förenligt med att förekomsten av suicid minskar i denna åldersgrupp. De som varit unga (16–24 år) under det senaste kvartsseklet har däremot levt under en period som främst präglats av ökade sociala skillnader för åldersgruppen. Det är förenligt med att suicidförekomsten i åldersgruppen inte har minskat. Alkoholkonsumtion förslag till nationellt program för suicidprevention 37 Bestämningsfaktorns betydelse för suicid Det finns ett starkt vetenskaplig stöd (**) för sambandet mellan alkoholkonsumtion och suicidförekomst i befolkningen, främst bland unga män. I en översiktsartikel om relationen mellan missbruk av alkohol/droger och suicid presenteras en nästan tio gånger ökad suicidrisk för alkoholmissbrukare jämfört med motsvarande risk hos normalbefolkningen. För personer som konsumerar stor mängd alkohol (men mindre än missbrukare) är motsvarande siffra tre och en halv gånger ökad risk. För drogmissbrukare är de förhöjda suicidriskerna störst (42). I tre nordiska kohortstudier som genomfördes på data från register över värnpliktiga påvisades samma tydliga samband mellan alkoholkonsumtion och ökad risk för suicid (43-45). I ytterligare 15 studier med annan studiedesign visade 13 av dem på samband mellan alkoholkonsumtion och suicid. Enligt det samband mellan alkoholkonsumtion och ökad suicidrisk som presenteras i Andreasson och medarbetares arbete skulle en liters minskning i den genomsnittliga alkoholkonsumtionen i Sverige årligen innebära 39 färre suicid bland män mellan 18–33 år (43). Forskare i Australien har studerat sambandet mellan alkoholkonsumtion och suicidförekomst i olika länder och kommit fram till att det främst är i länder där berusningsdrickande är vanligt förekommande (som i Sverige) som sambandet är starkt (17). Alkoholkonsumtionens betydelse för suicidförekomsten i Sverige påvisas även i och med det faktum att drygt en tredjedel av de svenskar som tar sitt liv gör det under alkoholpåverkan (46). För så kallade oklara dödsorsaker är den siffran ännu högre (65 procent).
38 förslag till nationellt program för suicidprevention Möjligheter att påverka bestämningsfaktorn Införandet av restriktiva alkohollagar samt utökade rehabiliteringsverksamheter har samvarierat med minskade suicidtal på Island och i det forna Sovjetunionen (47-49). Under tidigt 1900-tal infördes restriktivare alkohollagar i Sverige som kraftigt bidrog till minskad alkoholkonsumtion i befolkningen. Till exempel infördes 1919 en ny rusdrycksförordning i form av individuell ransonering för inköp av vin och spritdrycker (motboken). Den kraftiga minskningen av alkoholkonsumtionen samvarierade med att männens överdödlighet sjönk. Enligt dödsorsaksstatistiken svarade ”våldsam död”, huvudsakligen olyckor och suicid, för mer än hälften av männens överdödlighet. Det är därför troligt att alkoholberusning var en starkt bidragande faktor till dessa dödsfall (50). Studierna tyder på att minskad tillgång till alkoholhaltiga drycker påverkar förekomsten av suicid. Det finns olika strategier som används för alkoholprevention. På den nationella nivån finns stark evidens (**) för att försäljningspriset på alkohol påverkar alkoholkonsumtionen för människor i alla åldersgrupper (51, 52). Även försäljningsförbud samt tillsyn av förbuden är effektiva alkoholförebyggande metoder (**) (52, 53). Förbuden kan gälla distribueringsmonopol, öppettider på försäljningsställen, åldersgränser för inköp med mera. Dessutom har lokala insatser i syfte att åstadkomma ansvarsfulla serveringsmiljöer visat sig kunna minska alkoholservering av minderåriga eller redan påverkade individer (*) (52, 54). Sådana insatser innefattar utbildning av serveringspersonal, övervakning av serveringsmiljön och förebyggande åtgärder i den fysiska serveringsmiljön. Det saknas evidens för att alkoholpreventiva insatser för ungdomar genom undervisning i skolan är en effektiv åtgärd. I en systematisk översikt från Cochrane Library anser författarna att studierna där man undersökt effekterna av informationsbaserade insatser i skolan inte ger tillräckligt stöd för sådana insatser (55). Däremot kan skolan på andra sätt arbeta med alkoholprevention. Själva skolmiljön kan utformas på ett sätt som gör att barns utagerande beteende minskar. Dessutom kan skolan tillhandahålla förebyggande föräldrastödsinsatser som främjar barnens psykiska hälsa och minskar alkoholkonsumtionen (**) (se avsnittet om föräldrastöd). Så kallade samspelsprogram kan minska barns utagerande beteende då barnen är 3–10 år gamla. Minskade utagerande problem minskar även risken för alkoholproblem under tonåren. I så kallade kommunikationsprogram finns en direkt koppling till alkoholprevention. Dessa program genomförs då ungdomarna är 10–15 år gamla. Genus Det finns visst stöd för att genus är en bestämningsfaktor för både suicid och för psykisk ohälsa (*). Med genus avses den sociala konstruktionen av kön. Förhållandet förklaras genom en tänkt händelsekedja som börjar med genusskillnader som leder till utvecklandet av könsspecifika skydds- och riskfaktorer och som slutligen manifesteras i olika förekomst av psykiska problem. Suicid förekommer mer än dubbelt så ofta bland svenska män som bland svenska kvinnor (12). I många andra europeiska länder är överrisken för män ännu större. Det är däre-
Page 1 and 2: Förslag till nationellt program f
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 förslag till nationellt program
Page 37: 36 förslag till nationellt program
Page 89 and 90:
88 förslag till nationellt program
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 förslag till nationellt progra
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143:
Från mitten av 1980-talet har det
show all

Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?