Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Alkoholkonsumtion Genus Grad av individualisering Arbetsmarknad Individer i befolkningen Utbildning av yrkesgrupper, t.ex. lärare Screening för suicidrisk Nationell jourtelefon förslag till nationellt program för suicidprevention 35 Figur 2. Grundläggande bestämningsfaktorer för suicid på tre nivåer; individnivå (inre skiktet), lokal samhällsnivå (mellanliggande skikt) och nationell nivå (yttre skiktet). Strukturella faktorer Social ojämlikhet Tillgång till antidepressiva a Tillgång till dödliga läkemedel medel Psykisk ohälsa Tillgång till skjutvapen Tillgång till dödlig gas Tillgång till oskyddade platser på Suicidalitet på befolkningsnivå hög höjd Tillgång till oskyddade trafikmiljöer rafikmiljöer Individnivå Exponering xponering för r triggande information i media Tillgång till information via Internet Regionala Specifika sucid- sucidcentra program i skolan Social miljö Lokal samhällsnivå Suicidmedel Nationell nivå God till måttlig säkerhet (**) Visst stöd (*) Oklart stöd (0) Fysisk miljö
36 förslag till nationellt program för suicidprevention Strukturella faktorer i samhället Strukturella samhällsfaktorer har betydelse för suicidförekomsten. Sociala förhållanden och social skiktning har stor betydelse för de flesta hälsoproblem och kan därför förväntas ha konsekvenser för suicid. Alkoholkonsumtion är en annan riskfaktor för suicid som kan påverkas genom strukturella insatser. Vidare är genus, ökad individualisering och arbetsmarknad ytterligare bestämningsfaktorer för suicid. Avsnittet sammanfattas i figur 5. Sociala förhållanden och social ojämlikhet Ogynnsamma sociala förhållanden ökar risken för suicid (**). En analys av situationen i Sverige mellan åren 2000 och 2001 visar att risken för suicid var fyra gånger högre bland individer som har ekonomiskt bistånd (socialbidrag) än i befolkningen i stort (12). Riskökningen gällde både kvinnor och män. En jämförelse mellan lågutbildade (9 års grundskola eller mindre) och högutbildade (mer än 3 års gymnasium) visar på en fördubblad risk i gruppen lågutbildade (12). Riskökningen bland de lågutbildade var mer påtaglig bland män än bland kvinnor. Risken för suicid är omkring två gånger högre bland arbetare jämfört med högre tjänstemän (33). En ökad risk för suicid i socialt mindre gynnade grupper påvisas även i andra länder i Europa (34). Överrisken i denna studie var störst i Storbritannien och Spanien, två länder med relativt stora sociala skillnader. Samband mellan mindre gynnad social situation och ökad risk för suicid påvisas även på ekologisk nivå. I en svensk studie från 1996 konstaterades att risken för suicid var fyra gånger högre i Sveriges fattigaste kommun jämfört med Sveriges rikaste kommun (35). En stor andel av dem som tar sitt liv är deprimerade. Risken för depression är förhöjd i socialt mindre gynnade grupper (36). En förklaring till sambandet mellan sociala förhållanden och suicid kan därför vara risk för depression. En individ som tar sitt liv upplever att hon eller han inte har möjlighet att leva ett liv som känns värt att leva. Individen uppfattar att det inte längre finns några livsmöjligheter. Upplevelsen kan relateras till individens faktiska levnadsvillkor. Utmärkande för en låg social position är att individen förfogar över mindre ekonomiska och sociala resurser jämfört med mer gynnande individer. Att befinna sig längst ned i en social hierarki kan även i sig innebära en psykologisk påfrestning. Denna ”stress” kan leda till ökad insöndring av kortisolhormon, vilket i sin tur ökar risken för depression och därigenom även ökar risken för suicid. En sådan direkt biologisk mekanism är möjlig men är dock mindre väl belagd (37). Samband har också påvisats mellan förekomst av suicid och omfattningen av den sociala skiktningen i ett land (38). Utmärkande för länder med små sociala skillnader är god tillit människor emellan (socialt kapital). Länder med god tillit människor emellan uppvisar lägre förekomst av suicid (39). Sociala skillnader har således väsentlig betydelse för förekomst av suicid. Utvecklingen i Sverige i olika åldersskikt är förenlig med denna uppfattning. Under perioden från
Page 1 and 2: Förslag till nationellt program f
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 förslag till nationellt program
Page 35: 34 förslag till nationellt program
Page 87 and 88:
86 förslag till nationellt program
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 förslag till nationellt progra
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143:
Från mitten av 1980-talet har det
show all

Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?