Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...
Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...
Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
espektive minskar risken (skyddsfaktorer <strong>för</strong> suicid). Dessa skydds- och riskfaktorer<br />
utgör så kallade bestämningsfaktorer <strong>för</strong> suicid<strong>för</strong>ekomst.<br />
Kunskap om risk- och skyddsfaktorer gäller endast befolkningen som helhet och kan<br />
inte <strong>för</strong>klara enskilda individers problem. Kunskaper om bestämningsfaktorer kan användas<br />
både <strong>för</strong> att <strong>för</strong>klara utvecklingen av suicid<strong>för</strong>ekomst och <strong>för</strong> att utforma effektiva<br />
åtgärder i befolkningen. Vilka personer som blir hjälpta går dock inte att <strong>för</strong>utsäga. Då<br />
denna del av utredningen utgår från ett befolkningsperspektiv utgör det inget problem.<br />
Individperspektivet behandlas således inte.<br />
Riskgrupper<br />
<strong>för</strong>slag <strong>till</strong> <strong>nationellt</strong> <strong>program</strong> <strong>för</strong> <strong>suicidprevention</strong> 29<br />
Suicid och andra suicidala beteenden <strong>för</strong>ekommer i högre utsträckning hos vissa grupper<br />
än i befolkningen som helhet. Adopterade, vissa grupper av invandrare, ensamstående,<br />
personer med somatiska och psykiska sjukdomar samt hbt-personer (homo-, bi- och transsexuella<br />
personer) är exempel på grupper som brukar benämnas som riskgrupper <strong>för</strong><br />
suicid (21-24). Kunskap om olika riskgrupper är viktig information då syftet är att beskriva<br />
<strong>för</strong>ekomsten av suicid och <strong>för</strong> att skildra hälso<strong>till</strong>ståndet i en viss befolkningsgrupp.<br />
Denna utredning syftar <strong>till</strong> att ge <strong>för</strong>slag <strong>till</strong> hur suicid<strong>för</strong>ekomsten på befolkningsnivå<br />
kan minskas. Riskgrupper kommer endast i begränsad omfattning att behandlas. Det<br />
främsta skälet är att det är svårt att <strong>för</strong>utsäga vilka individer som kommer att ta sitt liv.<br />
Även om risken <strong>för</strong> suicid är högre i en viss grupp kommer de flesta som <strong>till</strong>hör gruppen<br />
inte att suicidera. Möjligheten att <strong>för</strong>utse suicid ökar om snäva kriterier används <strong>för</strong> att<br />
avgränsa en riskgrupp. Snäva kriterier med<strong>för</strong> dock att en stor del av alla som tar sitt liv<br />
inte kommer att ingå i riskgruppen. Motsvarande problem gäller vid prevention av andra<br />
folkhälsoproblem (25).<br />
Minst 5 procent av befolkningen har under ett år kontakt med hälso- och sjukvården <strong>för</strong><br />
psykiska problem eller kontakt med socialtjänsten <strong>för</strong> sociala problem. Dessa 5 procent<br />
utgör en riskgrupp. Insatser <strong>för</strong> denna grupp behandlas i Socialstyrelsens del i detta uppdrag.<br />
En större grupp, omfattande <strong>för</strong>slagsvis 10 procent av befolkningen, har en något<br />
ökad risk <strong>för</strong> suicid. Teoretiskt är det möjligt att identifiera en sådan grupp och erbjuda<br />
dem särskilda insatser. Frågan behandlas i kapitel 3 i avsnittet om screening. Inte heller så<br />
vida kriterier identifierar dock merparten av de individer som kommer att ta sitt liv. Från ett<br />
befolkningsperspektiv är det där<strong>för</strong> bättre att rikta insatser brett <strong>till</strong> stora grupper i befolkningen.<br />
Det är således effektivare att genom<strong>för</strong>a små insatser som når många individer än<br />
att genom<strong>för</strong>a omfattande insatser <strong>för</strong> ett fåtal (26). Förhållandet brukar kallas den preventiva<br />
paradoxen (27).
Change language