Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

88 förslag till nationellt program för suicidprevention
Överlämnade av sekretesskyddat material från Rättsmedicinalverket till suicidpreventiva
grupper är möjligt eftersom det enligt 9 kap 4 § i sekretesslagen är tillåtet för en myndighet
att lämna uppgifter som avser avliden person till en annan myndighet om det står klart att
uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör, eller honom närstående, lider skada eller
men. Sekretessreglerna är alltså mer tillåtande för avlidna än för levande personer.
I forskningsmässiga sammanhang finns erfarenheter av att genomföra retrospektiva
suicidutredningar. En stor del av den befintliga suicidforskningen baseras på så kallade
psykologiska obduktioner. Retrospektiva suicidutredningar används även som en integrerad
del i ordinarie verksamhet, till exempel inom militären. I regelverket för den amerikanska
militären fastslås att varje suicid ska följas av en psykologisk obduktion (278).
Psykiatrisamordnaren har framfört ett förslag om att införa retrospektiva suicidutredningar
(279). Dock förefaller psykiatrisamordnaren inte ha haft kännedom om de verksamheter
som redan bedrivs vid de rättsmedicinska avdelningarna. Han föreslår att
Barnombudsmannen får till uppgift att genomföra verksamhet på nationell nivå.
Ett annat förslag är att Rättsmedicinalverket får till uppdrag att i samarbete med Statens
folkhälsoinstitut och Statens räddningsverk genomföra försöksverksamhet där information
om förloppet vid suicid, främst för ungdomar i ålder 15–30 år, överförs till kommunala
skadepreventiva grupper. Försöket syftar till att utveckla och pröva en modell som kan
bidra till att kommuner genomför flera åtgärder som reducerar förekomsten av suicid.
Åtgärderna kan exempelvis gälla skola, socialtjänst, fritidsverksamhet och utformning av
det lokala trafiknätet. En rättsläkarstation kan förväntas hantera cirka 30 fall per år i de
aktuella åldrarna. Alla kommuner har inte skadepreventiva grupper. Om försöket genomförs
vid en rättsläkarstation kommer det uppskattningsvis att beröra cirka tio fall under ett
år. Suicidutredningarna kan förslagsvis utgå från Haddons matris som belyser olika kategorier
av fysiska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar risken för suicid.
Nationellt center och regionala resurscenter för suicidprevention
För att arbetet med de retrospektiva suicidutredningarna ska få den funktion som är avsedd
krävs att inblandade parter får stöd i sina respektive arbetsuppgifter i form av lämpligt
utformad utbildning och handledning. Såväl de suicidpreventiva grupperna som utredarna
på de rättsmedicinska avdelningarna behöver kunskaper om bestämningsfaktorer för suicid
och om effektiva metoder som kan användas för att förändra bestämningsfaktorerna.
Det finns således behov av en stödfunktion för det utvecklade arbetet med att genomföra
retrospektiva suicidutredningar på kommunal nivå. En sådan stödfunktion skulle regionala
resurscenter för suicidprevention kunna utgöra. Det är därför motiverat att överväga
vilka möjligheter det finns att upprätta sådana resurscenter.
I Norge är det suicidpreventiva arbetet organiserat enligt modellen med regionala
resurscenter. Där finns fyra regionala resurscenter för suicidprevention som är inrättade i
anslutning till universitetssjukhusen i Oslo, Trondheim, Tromsö och Bergen (280) och där
centret i Oslo även har ett nationellt ansvar. Ett ytterligare center är under uppbyggnad i