Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Formulering av ett nationellt mål Suicid kan uppfattas som en skada som endast den enskilde har ansvar för. Ett alternativt perspektiv är att se suicid som en följd av ett stort antal faktorer som den enskilda personen ofta inte själv kan kontrollera. Det är det perspektiv som mycket framgångsrikt används för att förebygga olycksfallsskador. Det är ofta berättigat att förebygga olycksfallsskador. Det är däremot inte självklart att förebygga suicid, eftersom suicid kan uppfattas som individens självständiga val att avsluta livet. Att förebygga suicid inkräktar på ett centralt värde, nämligen individens självbestämmande. Om suicid förebyggs främjas dock andra värden. Några år efter ett suicidförsök anger de flesta som överlevt att de vill fortsätta att leva. Det går därför att uppfatta suicid som en form av ”psykologiskt olycksfall”. Detta talar för att individens långsiktiga välfärd främjas av suicidförebyggande åtgärder. På kort sikt inskränks visserligen självbestämmandet, men på längre sikt ökar individens välfärd. Åtgärder kan vara berättigade om individens självbestämmande endast påverkas i liten omfattning. Förslag till åtgärd Sverige antar som mål att förekomsten av suicid ska minska. Indikator för uppföljning Förekomst av suicid per 100 000 invånare. förslag till nationellt program för suicidprevention 7 Insatser som främjar goda livsmöjligheter för mindre gynnade grupper Mindre gynnade grupper har en tydlig överrisk för suicid. Låg inkomst och låg utbildning är faktorer som medför ökad risk. Människors livsmöjligheter och levnadsvillkor har således en stor betydelse för suicidförekomsten. De sämst ställda gruppernas möjligheter är större i ett samhälle med små sociala skillnader. Därför är det ur suicidsynpunkt angeläget att inrätta ett samhälle med små sociala skillnader. Utformningen av den generella politiken kan bidra till att skapa ett sådant samhälle. För att främja utsatta gruppers livsmöjligheter bör unga människor ges förutsättningar att utveckla goda kompetenser. Det finns tydliga samband mellan intellektuella, sociala och emotionella kompetenser och individers psykiska hälsa. Kompetenser utvecklas under uppväxtåren i samspel mellan individens genetiska förutsättningar och miljön. Förskola, skola och fritidsverksamhet som optimeras för att främja sådan utveckling kan minska risken för att unga människor ska drabbas av psykisk ohälsa och därigenom förebygga suicid. De socialt minst gynnade grupperna har särskilt goda förutsättningar att påverkas positivt. Därför är det angeläget att stärka förskolans och skolans system för systematisk kvalitetsförbättring, vilket överensstämmer med de mål som ställs för skolans utveckling.
8 förslag till nationellt program för suicidprevention Förslag till åtgärder En politik som minskar de sociala skillnaderna rekommenderas som suicidpreventiv åtgärd. I utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU 2006:77) presenteras två förslag för att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan och skolan. Det första förslaget består i att inrätta en verksamhet med uppdrag att tillhandahålla systematiska sammanställningar av vetenskapliga studier om vilken effekt pedagogiska insatser har. Det andra förslaget går ut på att främja systematiskt kvalitetsarbete i grundskolan genom att utveckla Skolverkets internetbaserade resultatsystem, SALSA och SIRIS, så att de innehåller information om studieresultat, elevernas psykiska hälsa samt elevernas upplevelser av arbetsmiljön i skolan. Utredningen där dessa förslag läggs fram bereds för närvarande inom Utbildnings- och kulturdepartementet. Indikatorer för uppföljning Sociala skillnader följs lämpligen upp med hjälp av Gini-koefficienten för disponibel inkomst som redan används i uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken. Det förstärkta indikatorsystem som föreslås för förskolan och skolan utgör även ett system för nationell uppföljning av barns och ungas kompetenser. Minskad alkoholkonsumtion i befolkningen Det finns ett starkt samband mellan genomsnittlig alkoholkonsumtion i befolkningen och suicidförekomst. Sambandet är särskilt påtagligt bland unga män. Det finns dessutom ett starkt vetenskapligt stöd för flera effektiva metoder i avsikt att förebygga alkoholkonsumtion. Statens folkhälsoinstitut har under 2006 följt upp den nationella handlingsplanen mot alkoholskador som genomfördes mellan åren 2001 och 2005. En av slutsatserna i uppföljningen är att otillräckliga prioriteringar har gjorts för att begränsa tillgängligheten till alkohol på lokal, regional och nationell nivå. Ansvaret för detta ligger på flera samhällsorgan. Förslag till åtgärd En nationell alkoholpolitik som reducerar alkoholkonsumtionen är en viktig suicidpreventiv åtgärd. Den nationella handlingsplanen mot alkoholskador bör fullföljas. Sverige bör fortsätta att driva frågan om en restriktiv alkoholpolitik på EU-nivå. Indikatorer för uppföljning Självrapporterad totalkonsumtion bland vuxna är en lämplig indikator för att följa alkoholkonsumtionen i befolkningen. Andra alkoholrelaterade indikatorer med betydelse för suicid är tillgänglighet till alkohol, riskkonsumtion av alkohol och data om alkoholrelaterad dödlighet, i första hand skrumplever.
Page 1 and 2: Förslag till nationellt program f
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 förslag till nationellt program
Page 7: 6 förslag till nationellt program
Page 59 and 60:
58 förslag till nationellt program
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 förslag till nationellt progra
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143:
Från mitten av 1980-talet har det
show all

Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?