Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

34 förslag till nationellt program för suicidprevention
Litteratursökning
I ett första steg identifierades potentiellt påverkbara bestämningsfaktorer för suicid i översiktsarbeten
inom området som författarna hade kännedom om samt genom sökningar i
databasen Medline efter översiktsartiklar. Genom de funna studiernas referenslistor identifierades
ytterligare studier av intresse.
En stor del av litteraturen inom området behandlar bestämningsfaktorer som är svåra
att påverka. Det gäller exempelvis kön och genetiska egenskaper. Sådana bestämningsfaktorer
behandlas inte.
För varje enskild bestämningsfaktor har en sammanställning gjorts av evidensen för
faktorns betydelse. Ett flertal verktyg har använts för att erhålla sådan information, uppgifter
från referenslistor i översiktsartiklar, sökningar i Medline samt sökningar med hjälp av
Google Schoolar. Endast studier som publicerats i vetenskapligt granskade tidskrifter har
inkluderats. Så långt det varit möjligt har vi använt oss av systematiska översiktsarbeten
inom området. En viktig källa har varit de systematiska översikter som publiceras på
Statens folkhälsoinstituts webbplats. Sökstrategierna för dessa arbeten finns angivna på
institutets hemsida. Avsikten har inte varit att sammanställa all litteratur som publicerats
utan i stället att identifiera studier med högst bevisvärde. Vi har då följt principerna för
SBU:s evidensgradering där graderingen ofta grundats på att två studier med högt
bevisvärde har identifierats.
I nästa steg har evidensen analyserats för att interventioner kan påverka de identifierade
bestämningsfaktorerna. Arbetssättet har varit analogt med det som tidigare beskrivits.
Genomgången baseras på engelskspråkig litteratur, vilket är en nackdel då det finns litteratur
om suicidprevention på bland annat tyska och franska. Tidsramarna för uppdragets
genomförande tillät dock inte mer omfattande litteratursökningar.
Det finns flera metoder för att identifiera och sammanställa publicerad litteratur kring
en viss fråga. De översikter som publiceras inom det så kallade Cochrane-samarbetet har
en mycket hög ambitionsnivå. Den arbetsinsats som normalt krävs är cirka två årsarbeten
för en enda fråga. Inom uppdraget om suicidprevention skulle ett stort antal frågor analyseras
under ett år. Uppenbarligen har det inte gått att tillämpa Cochrane-samarbetets ambitionsnivå.
Genom att tillämpa systematiska, men mindre strikta, principer har det dock varit
möjligt att inom uppdragets tidsram redovisa information med tillräckligt hög kvalitet.
Resultatet av litteraturgenomgången presenteras i ett antal figurer. En översiktsfigur
(figur 2) visar vilka grundläggande bestämningsfaktorer för suicid som behandlas i utredningen.
Varje grundläggande bestämningsfaktor presenteras utförligare i nya figurer i
senare avsnitt av texten. Syftet med figurerna är att visuellt i samma bild visa evidensstyrkan
för olika bestämningsfaktorer (linjernas utseende) samt vilken nivå de olika bestämningsfaktorerna
befinner sig på (individnivå, lokal samhällsnivå eller nationell nivå).
Studierna som utgör underlag för evidensstyrkan hos bestämningsfaktorerna återges i
bilaga 4.