01.10.2013 Views

Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

64 <strong>för</strong>slag <strong>till</strong> <strong>nationellt</strong> <strong>program</strong> <strong>för</strong> <strong>suicidprevention</strong><br />

Screening<br />

En möjlig strategi <strong>för</strong> <strong>suicidprevention</strong> är att identifiera individer som löper hög risk att<br />

ut<strong>för</strong>a suicidhandlingar <strong>för</strong> att sedan genom<strong>för</strong>a riktade insatser mot dessa individer.<br />

Identifieringen av riskindivider är möjlig att genom<strong>för</strong>a med hjälp av så kallade screening<strong>program</strong><br />

som kan <strong>till</strong>ämpas på olika arenor i samhället, exempelvis inom hälso- och<br />

sjukvården eller inom skolan. Det är en <strong>till</strong>talande tanke att avsätta resurser <strong>till</strong> individer<br />

eller grupper av befolkningen som behöver det mest. Det finns dock problem med att identifiera<br />

personer med hög risk <strong>för</strong> suicid. Orsaksmönstret <strong>till</strong> suicid är komplext och det<br />

finns ingen enskild riskfaktor eller given kombination av riskfaktorer som <strong>för</strong>ekommer<br />

hos alla inträffade suicid. Riskfaktorernas <strong>för</strong>ekomst varierar över tid hos enskilda personer,<br />

vilket innebär att medlemmarna i en eventuell riskgrupp ständigt byts ut och ersätts av<br />

andra personer. Ytterligare ett problem består i att det är svårt att utforma screeningverktyg<br />

med hög träffsäkerhet <strong>för</strong> en så relativt ovanlig <strong>för</strong>eteelse som suicid (26).<br />

En panel av amerikanska experter inom primärvård och <strong>för</strong>ebyggande arbete<br />

(US Preventive Services Task Force) har genom<strong>för</strong>t en systematisk litteraturöversikt om<br />

evidensen <strong>för</strong> screening av suicid inom hälso- och sjukvården (243). Panelen fann o<strong>till</strong>räcklig<br />

evidens <strong>för</strong> att varken kunna rekommendera eller avråda från screening av suicid<br />

inom den allmänna hälso- och sjukvården. Ett problem i sammanhanget är att verktygen<br />

som används <strong>för</strong> suicidscreening är utarbetade <strong>för</strong> att användas inom psykiatriska kliniker.<br />

Det är oklart hur lämpliga samma metoder är att användas i en bredare befolkning. Panelen<br />

fann även o<strong>till</strong>räcklig evidens <strong>för</strong> att behandling av riskpersoner <strong>för</strong> suicid resulterar i<br />

minskad <strong>för</strong>ekomst av suicid<strong>för</strong>sök eller fullbordade suicid. Slutligen konstaterades att det<br />

saknas kunskap om huruvida det kan finnas skadliga effekter av att genom<strong>för</strong>a screening<br />

<strong>för</strong> suicid eller att behandla riskindivider <strong>för</strong> suicid. Mot denna bakgrund är det där<strong>för</strong> osäkert<br />

hur effektivt det är att in<strong>för</strong>a screening <strong>för</strong> suicid inom andra breda samhällsarenor, <strong>till</strong><br />

exempel inom skolan eller på arbetsplatser (0).<br />

En studie som ytterligare påvisar svårigheterna med att genom<strong>för</strong>a breda screening<strong>program</strong><br />

<strong>för</strong> suicid är en utvärdering av ett screening<strong>program</strong> inom skolväsendet i USA (244).<br />

Försöket genom<strong>för</strong>des i två skoldistrikt, ett på vardera kusten av USA. Ett slumpmässigt<br />

urval av elever från de gymnasieskolor som ingick i studien fick fylla i en datorbaserad enkät<br />

med frågor som rörde deras psykiska hälsa och suicidbenägenhet. Av de elever som deltog i<br />

undersökningen uppvisade 30 procent uttalad suicidrisk enligt det formulär som användes,<br />

vilket motsvarade 389 elever. En övervägande andel av dessa elever uppvisade även andra<br />

riskbeteenden, såsom låga medelbetyg eller hög skolfrånvaro. Det stora antalet elever som<br />

ansågs vara suicidbenägna gjorde att det blev svårt att få resurserna att räcka <strong>till</strong> <strong>för</strong> att följa<br />

upp dessa elever som det var tänkt. Ansvariga skolledare ifrågasatte även användbarheten av<br />

screeningverktyget då huvuddelen av de identifierade eleverna löpte liten <strong>till</strong> medelhög risk<br />

<strong>för</strong> suicid. Dessutom uttrycktes missnöje med att oroa <strong>för</strong>äldrar och elever ”i onödan”.<br />

Skolledarna var även oroliga <strong>för</strong> vilket ansvar de hade <strong>för</strong> om någon elev som de inte hunnit<br />

följa upp tog sitt liv. Efter två terminers genom<strong>för</strong>ande beslutade båda skoldistrikten att<br />

avsluta screening<strong>program</strong>met. Förutom brister med själva screeningverktyget upplevde

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!