Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

22 förslag till nationellt program för suicidprevention
Under 2003 inträffade 1 108 säkerställda självdestruktiva handlingar som fick dödlig
utgång. Därtill inträffade 272 dödsfall med oklar intention, det vill säga att det inte var
möjligt att avgöra om dödsfallen var suicid eller om de orsakades av olyckshändelser (12).
I en rangordning av sjukdomar och skador som bidrog mest till den totala sjukdomsbördan
i Sverige mellan 1988 och 1995 kom självtillfogade skador på en femte placering,
motsvarande 3,1 procent av sjukdomsbördan. I åldersgruppen 15–44 år kom självtillfogade
skador på en tredje plats (8,3 procent av sjukdomsbördan) och i åldersgruppen 45–64 år på
en fjärde plats (4,1 procent av sjukdomsbördan). Under tidsperioden gick i genomsnitt
63 171 levnadsår per år förlorade till följd av självtillfogade skador (13).
De klart dominerande suicidmetoderna som används i Sverige är förgiftning med fasta
och flytande ämnen (35 procent av alla suicid) samt hängning (25 procent av alla suicid).
Andra metoder som används vid mindre än 10 procent av samtliga suicid är skjutning,
dränkning, förgiftning med gaser och ångor, hopp från höjd, dödlig användning av stickande
och skärande föremål samt övriga metoder (12).
De svenska suicidtalen är varken extremt låga eller extremt höga jämfört med andra
europeiska länder (12).
Suicidpreventivt arbete i Sverige
Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och
prevention av psykisk ohälsa, NASP
NASP är ett kunskapscentrum för utvecklandet av metoder och strategier för att förebygga
psykisk ohälsa och suicid regionalt för Stockholms läns landsting och nationellt för
Sverige. NASP:s vision är att varaktigt minska psykisk ohälsa och därmed antalet suicid
och suicidförsök, särskilt bland barn och unga vuxna.
NASP grundades på initiativ av riksdagens socialutskott. Efter riksdagens beslut slöts
1994 ett avtal med Stockholms läns landsting och Institutet för psykosocial medicin (IPM) om
verksamheten. Sedan 1997 är centret knutet till WHO som Collaborating Centre for Suicide
Research and Prevention och sedan 2005 som ett WHO Lead Collaborating Centre (se vidare
under internationell verksamhet). Verksamhetschef för centret, Danuta Wasserman, är professor
i psykiatri och suicidologi vid Karolinska Institutet.
NASP:s verksamhet består av fyra verksamhetsområden: 1) forskning och utveckling,
2) epidemiologisk bevakning, 3) information och 4) utbildning. Delmålen för verksamheten
är att:
• verka för att så långt som möjligt undanröja omständigheter som kan leda till att barn
och unga tar sitt liv
• verka för att tidigt upptäcka och försöka bryta stigande trender av suicid och suicidförsök
i utsatta grupper