Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...
Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...
Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>för</strong>slag <strong>till</strong> <strong>nationellt</strong> <strong>program</strong> <strong>för</strong> <strong>suicidprevention</strong> 69<br />
depression, är den faktor som har störst betydelse <strong>för</strong> suicid<strong>för</strong>ekomsten och som alltså<br />
skulle leda <strong>till</strong> störst minskning av suicidtalen om den kunde elimineras. För ut<strong>för</strong>ligare<br />
redovisning av sådana studier, se (257).<br />
I litteraturöversikten identifierades flera bestämningsfaktorer och metoder som påverkar<br />
<strong>för</strong>ekomsten av psykisk ohälsa. Förståelsen av hur några av bestämningsfaktorerna går<br />
att påverka är <strong>för</strong>hållandevis god och metoder är under implementering. Föräldrastöds<strong>program</strong><br />
är ett sådant exempel. Under senare år har det framkommit ny kunskap om<br />
metoder som främjar ett gott samspel mellan barn och <strong>för</strong>äldrar, vilket i sin tur främjar barnens<br />
psykiska hälsa (132). För närvarande sprids ett antal moderna metoder som syftar <strong>till</strong><br />
att ge vuxna stöd i sitt <strong>för</strong>äldraskap. Spridningen sker inom kommuner och landsting och<br />
staten stödjer <strong>till</strong> viss del denna process. Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland<br />
och Skåne har tagit fram en informativ skrift om <strong>för</strong>äldrastödsmetoder. Skriften innehåller<br />
både beskrivning av olika <strong>program</strong> och reportage med <strong>för</strong>äldrar som berättar om sina erfarenheter<br />
av <strong>program</strong>men (258).<br />
Andra bestämningsfaktorer <strong>för</strong> psykisk ohälsa är mindre utvecklade då det gäller den<br />
praktiska implementeringen av <strong>för</strong>ebyggande insatser. Vissa metoder implementeras<br />
fastän deras effekter inte är vetenskapligt studerade. Här kan mobbnings<strong>för</strong>ebyggande<br />
<strong>program</strong> i skolan tjäna som exempel. Det finns flera pedagogiska <strong>program</strong> som syftar <strong>till</strong><br />
att <strong>för</strong>ebygga mobbning men endast ett av dem, Olweusmetoden, är systematiskt utvärderat.<br />
Trots detta har skolor främst använt ett antal andra metoder som inte är utvärderade och<br />
som troligen saknar effekt. Förekomsten av mobbning har varit o<strong>för</strong>ändrad under det<br />
senaste decenniet, vilket talar <strong>för</strong> att metoderna som används är verkningslösa. Hade kännedomen<br />
om olika metoders effektivitet varit utbredd skulle sannolikt fler ungdomar kunnat<br />
slippa att bli mobbade.<br />
Sedan den 1 april 2006 finns en ny lagstiftning om <strong>för</strong>bud mot diskriminering och<br />
annan kränkande behandling av barn och skolelever (259). Lagen <strong>för</strong>tydligar ansvaret som<br />
skolans huvudmän har <strong>för</strong> att barn och elever ska vara trygga i skolan.<br />
Erfarenheterna inom mobbningsområdet leder in på vikten av att det finns <strong>till</strong>gänglig<br />
kunskap om olika pedagogiska metoders effektivitet. Detta gäller mobbnings<strong>för</strong>ebyggande<br />
<strong>program</strong> men även andra områden inom skolan. I en aktuell utredning som behandlar<br />
ungdomars psykiska ohälsa ges <strong>för</strong>slag <strong>till</strong> hur skolan på ett bättre sätt än i dag skulle<br />
kunna arbeta <strong>för</strong>ebyggande med elevernas psykiska hälsa (260). Ett <strong>för</strong>slag är att inrätta en<br />
verksamhet med uppdrag att <strong>till</strong>handahålla systematiska sammanställningar av inter<strong>nationellt</strong><br />
publicerade och vetenskapligt utformade studier av pedagogiska insatsers effekter.<br />
<strong>Förslag</strong>et är viktigt även utifrån det suicidpreventiva arbetet. Ytterligare <strong>för</strong>slag i nämnda<br />
utredning är att <strong>för</strong>bättra enskilda grundskolors kvalitetsarbete genom att publicera lokala<br />
data om elevernas skolprestationer, deras psykiska hälsa och deras upplevelse av arbetsmiljön<br />
i skolan. Uppgifterna skulle ingå i Skolverkets internetbaserade resultatsystem,<br />
SALSA och SIRIS, och därigenom vara allmänt <strong>till</strong>gängliga. <strong>Förslag</strong>et utgår från att kännedom<br />
om miss<strong>för</strong>hållanden i allmänhet leder <strong>till</strong> vilja och handlingsberedskap att åtgärda<br />
problemen. Kvalitetsarbetet på enskilda skolor skulle med andra ord stimuleras genom en<br />
mer omfattande registrering av data.
Change language