Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

forskningsgruppen andra problem under försöket. Sådana problem bestod till exempel av
att skolpersonal var ovilliga att delta i utbildning eller att skolor inte var intresserade av frågan
eller inte kände sig kapabla att ta sig an uppgiften. I andra studier från USA har det
visat sig att olika personalgrupper inom skolsystemet, i likhet med resultatet ovan, inte har
någon större tilltro till att införa screening av suicid i skolor (245–247).
För att undersöka om det kan finnas kontraproduktiva effekter av screeningsprogram
genomförde Gould och kollegor en studie på sex gymnasieskolor i staten New York i USA
(248). Olika klasser valdes slumpmässigt ut att delta i screeningprogrammet. Drygt tusen
elever fick svara på frågor om deras suicidbenägenhet och ungefär lika stort antal elever
var kontrollelever som inte utsattes för någon intervention. Det fanns inga skillnader i
psykisk ohälsa mellan experimentgrupp och kontrollgrupp från början. Två dagar efter
interventionen uppskattades förekomsten av båda gruppers psykiska ohälsa och tankar om
suicid. Inga större skillnader noterades mellan grupperna, vare sig gällande psykisk ohälsa
(depressiva besvär) eller suicidtankar. Inte heller riskindivider i experimentgruppen påverkades
negativt, snarare rapporterade de minskad förekomst av både depressiva besvär och
suicidtankar jämfört med riskindividerna i kontrollgruppen. Studiens slutsats är att det inte
finns några risker med att utsätta gymnasieelever för screeningprogram för suicid. Studien
har dock kritiserats för metodologiska brister (249). Dessutom var uppföljningstiden i studien
(2 dagar) mycket kort. Därmed är det inte möjligt att undanröja screeningprograms
eventuella skadliga effekter förrän fler studier är genomförda inom ämnet.
Utbildning av yrkesgrupper
Flera yrkesgrupper kommer genom sitt arbete i direktkontakt med sårbara grupper av
befolkningen som utgör suicidnära personer. Sådana yrkesgrupper är till exempel präster,
äktenskapsrådgivare, apotekspersonal, äldrevårdspersonal, personaladministratörer och
personal på olika institutioner såsom skolor, fängelser och inom militären. En möjlig
suicidpreventiv åtgärd är att utbilda sådana yrkesgrupper i att känna igen tecken på ökad
suicidrisk. Meningen är att de ska kunna fånga upp riskpersoner och slussa dem vidare till
lämplig samhällsinstans för att de ska få hjälp med sina problem. Det saknas dock kunskap
om vilka effekter sådana utbildningsinsatser har om de införs som enda åtgärd (250).
Vanligen kombineras de med bredare åtgärder inom olika institutioner och tyder då på
effektiva resultat (se exemplet med det amerikanska flygvapnet). Erfarenheter finns också
från den norska militären. Det vetenskapliga underlaget är dock otillräckligt för det ska
vara möjligt att uttala sig om effektiviteten av att utbilda nyckelpersoner (0).
Upplysning
förslag till nationellt program för suicidprevention 65
Allmänna informationskampanjer om suicid syftar till att öka befolkningens kunskaper
om riskfaktorer och varningstecken för suicid. Ett annat syfte är att minska stigmatisering