Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

flikter med sina föräldrar. Sådana riskgrupper utgör uppskattningsvis minst 10 procent av alla ungdomar. Effekterna uppstod direkt efter programmens genomförande men det är oklart om effekterna kvarstod under längre tid. De psykologiska program som inkluderades i litteraturöversikten hade som fokus att lära ut praktiska verktyg för att minska depressioner, till exempel stresshantering, kognitiv omstrukturering, konflikthantering och problemlösning. De flesta programmen var manualiserade och antalet sammankomster varierade mellan fem och 180. Programmen leddes av psykologer, psykiatrisjuksköterskor, pedagoger och kuratorer. Problemlösningsförmåga/coping En del av innehållet i kognitiv beteendeterapi består av att lära sig att hantera olika typer av problem och motgångar på ett konstruktivt sätt (copingförmåga). En systematisk litteratursammanställning har genomförts över olika copingmetoder och deras effekter på barns och ungdomars psykiska hälsa (82). Genom sammanställningen framkom ett starkt vetenskapligt stöd för att barn och ungdomar som har en förmåga att kunna väga olika möjliga handlingsalternativ emot varandra genom att förutspå deras olika konsekvenser har mindre risk att drabbas av depressiva besvär än barn och ungdomar som saknar denna förmåga. Aktiv problemlösning har således en förebyggande effekt mot risken att drabbas av depressiva besvär (83–85). Problemlösningsförmågan kan tränas i liknande psykologiska program som beskrevs i avsnittet om KBT. Emotionell kompetens förslag till nationellt program för suicidprevention 43 En potentiellt viktig bestämningsfaktor för psykisk hälsa är förmåga att känna igen, tolka och hantera känslor, såväl egna som andras. Denna förmåga kan benämnas emotionell kompetens och är sammanbunden med det som brukar kallas för social kompetens (förmåga att samspela med andra människor). I en systematisk översikt (86) påvisades effekter hos barn med utagerande problematik då de fick träna sin emotionella kompetens. I översikten påvisades ej studier där effekter på depressiva symtom hade analyserats. Detta kan delvis hänga samman med att metoderna främst analyserades på mindre barn. Det finns dock starka samband mellan förekomst av utagerade problem och förekomst av depression. Detta talar för att programmen även reducerar förekomst av depression. Studierna som ingick i översikten utgick från experiment- och kontrollgrupper men utan randomisering, varför styrkan i det vetenskapliga underlaget är måttlig. I program som utvecklar ungdomars förmåga att känna igen, tolka och hantera känslor behandlas vanligen inte suicidtankar specifikt. Om ungdomar utvecklar den egna förmågan att hantera ilska och nedstämdhet är det troligt att de också bättre kan hantera suicidtankar. Det är också möjligt att inkludera sådana specifika moment i befintliga program. Det finns flera böcker där praktiska metoder för arbete med emotionell intelligens i förskola och skola beskrivs (87–89).
44 förslag till nationellt program för suicidprevention I två litteraturöversikter som behandlar kontrollerade utvärderingar av suicidpreventiva program för ungdomar visade det sig att program som syftar till att öka skolelevers praktiska färdigheter minskar förekomsten av depressioner (90, 91). Socialt, emotionellt lärande är ett exempel på en sådan praktisk färdighet. Mindfulness Begreppet mindfulness kan översättas till ”medveten närvaro”. Mindfulness betecknar ett förhållningssätt som präglas av uppmärksamhet och själviakttagelse. Begreppet har utvecklats inom olika meditationstraditioner, främst buddistiska, och har kommit att tillämpas inom moderna psykologiska terapiformer såsom kognitiv beteendeterapi. Huvudinnehållet i mindfulness är förmågan att kunna iaktta sig själv och sina tankar, känslor och beteenden med ett öppet sinne och på ett neutralt, förutsättningslöst och ickevärderande sätt. Med ett sådant förhållningssätt kan individen få en ökad insikt i aktuella sammanhang, ökad öppenhet för ny information och bättre problemlösningsförmåga. Flera psykiska problem, till exempel ångest och depressioner, karaktäriseras av rigida tankar och automatiskt handlande som sker i syfte att skydda individen för plågsamma upplevelser. Detta skyddsbeteende kan leda till psykologiska låsningar som minskar möjligheterna att komma till rätta med problemen. Om individen i stället accepterar känslor och tankar utan att låta dem bli utgångspunkt för något särskilt handlande kan det uppstå en skyddande distans till den egna upplevelsevärlden. Tre randomiserade kontrollerade studier har genomförts där man undersökte effekten av träning i mindfulness (92–94). Samtliga studier visade att metoden innebar en minskning i psykiska problem hos högskoleelever, vilket innebär att evidensen till stöd för metoden är stark. Ingen av studierna presenterade långsiktiga effekter och det saknas kunskap om tonåringar kan dra nytta av metoden. Däremot finns belägg för att metoden minskar återfall i depression (95). Sammanfattningsvis konstateras att det vetenskapliga underlaget är starkt (**) för att tankemönstret går att förändra genom de psykologiska metoder som diskuterats ovan och att detta kan förebygga depressioner och indirekt suicid. Kompetens Bestämningsfaktorns betydelse för psykisk ohälsa Kompetens avser förmågan att kunna lära av egna erfarenheter, kunna resonera, planera och att anpassa sig till den miljö individen lever i. Andra begrepp som används med samma betydelse är mental förmåga, kognitiv förmåga och intelligens. Vissa forskare hävdar att det finns olika former av kompetenser men då det finns starka samband mellan dessa är det fruktbart att hantera dem som en generell förmåga. Det finns stark evidens för att goda kompetenser under barndomen har en skyddande effekt för utagerande problem (**).
Page 1 and 2: Förslag till nationellt program f
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 förslag till nationellt program
Page 43: 42 förslag till nationellt program
Page 95 and 96:
94 förslag till nationellt program
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 förslag till nationellt progra
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143:
Från mitten av 1980-talet har det
show all

Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?