Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

förslag till nationellt program för suicidprevention 87 yrkesgrupper (arbetstagare, arbetsgivare, skyddsombud, företagshälsovård och fackliga representanter) analyserar faktorer som bidrar till att olycksfallsskador inträffar. Man utnyttjar sedan lärdomar av analyserna och använder kunskapen i det förebyggande arbetet (275). Samma grundprincip har tillämpats på kommunal nivå inom nätverket för En säker och trygg kommun (276) och inom trafiksektorn. Vägverket bedriver sedan flera år ett systematiskt kvalitetsarbete i form av att genomföra djupstudier av alla dödsfall som sker genom olyckor i vägtrafiken. Djupstudierna ligger till grund för praktiska säkerhetsåtgärder som införs på vägar, fordon och via regleringar. Vidare tillämpas principen att dra lärdomar av inträffade suicid inom hälso- och sjukvårdssystemet. Enligt Socialstyrelsens allmänna föreskrifter och råd om anmälningsskyldighet enligt lex Maria sker särskilda uppföljningsrutiner vid inträffade suicid. Uppföljningsrutinerna innebär att vårdgivare har i uppgift att till Socialstyrelsen anmäla suicid som inträffat i samband med undersökning, vård eller behandling, alternativt suicidfall som inträffat fyra veckor efter patientens senaste vårdkontakt om detta kommit till vårdgivarens kännedom (277). Syftet är att klargöra om det fanns bristande vårdrutiner i det aktuella fallet och hur rutinerna i så fall kan förbättras. Med utgångspunkt från erfarenheter av retrospektiva olycks- och skadeanalyser kan en modell för kommunbaserade analyser av inträffade suicid utvecklas. En sådan verksamhet skulle ge ökade incitament till genomförande av evidensbaserade suicidpreventiva åtgärder på kommunal nivå. På de rättsmedicinska avdelningarna inom Rättsmedicinalverket finns sjuksköterskor som arbetar med att genomföra så kallade psykosociala utredningar av onaturliga dödsfall, inklusive suicid. De psykosociala utredningarna utförs på uppdrag av polis och åklagarmyndighet och syftar till att, som komplement till de kliniska och rättsmedicinska obduktionerna som rättsläkare gör för att fastställa dödsorsak, frambringa ytterligare information av mer psykologisk karaktär som kan vara värdefull för förståelsen av hur dödsfallet gick till. De psykosociala utredningarna tjänar flera syften. De kan hjälpa anhöriga att gå vidare i sorgearbetet, de är viktiga för insamlandet av dödsorsaksstatistik och de kan användas för att tillvarata viktig information i det skadeförebyggande arbetet. Sjuksköterskan som genomför de psykosociala utredningarna läser den avlidnas journalhandlingar och samtalar med anhöriga om den avlidnas sista tid i livet. På så vis ges en ganska god bild av hur den avlidna personens liv såg ut innan dödsfallet ägde rum. Materialet från de psykosociala utredningarna innehåller således viktig information om förlopp som leder fram till suicid. På den rättsmedicinska avdelningen i Göteborg arbetar en manlig sjuksköterska (tillika avdelningschef) med att genomföra psykosociala utredningar av onaturliga dödsfall. Materialet från utredningarna används inom Vägverkets arbete med att genomföra djupstudier av dödsolyckor inom vägtrafiken. I Vägverkets djupstudiematerial samlas information som underlättar förståelsen av händelseförloppet vid enskilda olyckor. Materialet används som underlag för ett systematiskt samarbete mellan myndigheter, företag och organisationer som kan påverka trafiksäkerheten. Arbetsmetoden kallas OLA (objektiva fakta – lösningar – avsikter) och syftar till att medverkande aktörer ska ta ansvar för att genomföra förbättringar.
88 förslag till nationellt program för suicidprevention Överlämnade av sekretesskyddat material från Rättsmedicinalverket till suicidpreventiva grupper är möjligt eftersom det enligt 9 kap 4 § i sekretesslagen är tillåtet för en myndighet att lämna uppgifter som avser avliden person till en annan myndighet om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör, eller honom närstående, lider skada eller men. Sekretessreglerna är alltså mer tillåtande för avlidna än för levande personer. I forskningsmässiga sammanhang finns erfarenheter av att genomföra retrospektiva suicidutredningar. En stor del av den befintliga suicidforskningen baseras på så kallade psykologiska obduktioner. Retrospektiva suicidutredningar används även som en integrerad del i ordinarie verksamhet, till exempel inom militären. I regelverket för den amerikanska militären fastslås att varje suicid ska följas av en psykologisk obduktion (278). Psykiatrisamordnaren har framfört ett förslag om att införa retrospektiva suicidutredningar (279). Dock förefaller psykiatrisamordnaren inte ha haft kännedom om de verksamheter som redan bedrivs vid de rättsmedicinska avdelningarna. Han föreslår att Barnombudsmannen får till uppgift att genomföra verksamhet på nationell nivå. Ett annat förslag är att Rättsmedicinalverket får till uppdrag att i samarbete med Statens folkhälsoinstitut och Statens räddningsverk genomföra försöksverksamhet där information om förloppet vid suicid, främst för ungdomar i ålder 15–30 år, överförs till kommunala skadepreventiva grupper. Försöket syftar till att utveckla och pröva en modell som kan bidra till att kommuner genomför flera åtgärder som reducerar förekomsten av suicid. Åtgärderna kan exempelvis gälla skola, socialtjänst, fritidsverksamhet och utformning av det lokala trafiknätet. En rättsläkarstation kan förväntas hantera cirka 30 fall per år i de aktuella åldrarna. Alla kommuner har inte skadepreventiva grupper. Om försöket genomförs vid en rättsläkarstation kommer det uppskattningsvis att beröra cirka tio fall under ett år. Suicidutredningarna kan förslagsvis utgå från Haddons matris som belyser olika kategorier av fysiska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar risken för suicid. Nationellt center och regionala resurscenter för suicidprevention För att arbetet med de retrospektiva suicidutredningarna ska få den funktion som är avsedd krävs att inblandade parter får stöd i sina respektive arbetsuppgifter i form av lämpligt utformad utbildning och handledning. Såväl de suicidpreventiva grupperna som utredarna på de rättsmedicinska avdelningarna behöver kunskaper om bestämningsfaktorer för suicid och om effektiva metoder som kan användas för att förändra bestämningsfaktorerna. Det finns således behov av en stödfunktion för det utvecklade arbetet med att genomföra retrospektiva suicidutredningar på kommunal nivå. En sådan stödfunktion skulle regionala resurscenter för suicidprevention kunna utgöra. Det är därför motiverat att överväga vilka möjligheter det finns att upprätta sådana resurscenter. I Norge är det suicidpreventiva arbetet organiserat enligt modellen med regionala resurscenter. Där finns fyra regionala resurscenter för suicidprevention som är inrättade i anslutning till universitetssjukhusen i Oslo, Trondheim, Tromsö och Bergen (280) och där centret i Oslo även har ett nationellt ansvar. Ett ytterligare center är under uppbyggnad i
Page 1 and 2:
Förslag till nationellt program f
Page 3 and 4:
© statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6:
4 förslag till nationellt program
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38: 36 förslag till nationellt program
Page 87: 86 förslag till nationellt program
Page 101 and 102: 100 förslag till nationellt progra
Page 139 and 140:
138 förslag till nationellt progra
Page 141 and 142:
140 förslag till nationellt progra
Page 143:
Från mitten av 1980-talet har det
show all

Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?