Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...
Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...
Förslag till nationellt program för suicidprevention, 969 kB - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
cidpreventiva arbetet i Sverige stärks genom en nationell målsättning om att minska suicid<strong>för</strong>ekomsten<br />
bör det finnas en central aktör som kan samordna det suicidpreventiva<br />
arbetet. Det skulle även kunna vara motiverat att upprätta ett <strong>nationellt</strong> råd. Frågan bör<br />
hanteras utifrån Ansvarskommitténs kommande betänkande om hur ansvars<strong>för</strong>delningen<br />
mellan stat, landsting och kommuner ska se ut i framtiden.<br />
Livsmöjligheter och levnadsvillkor<br />
Individernas livsmöjligheter har stor betydelse <strong>för</strong> risken <strong>för</strong> suicid. Risken <strong>för</strong> suicid är<br />
avsevärt högre i socialt mindre gynnande grupper. En sannolik <strong>för</strong>klaring är att dessa<br />
grupper <strong>för</strong>fogar över mindre materiella och sociala resurser och där<strong>för</strong> har mindre möjligheter<br />
att utforma sina liv. Det går att se två kompletterande vägar <strong>för</strong> att främja utvecklingen<br />
av dessa gruppers livsmöjligheter.<br />
Ekonomisk politik<br />
<strong>för</strong>slag <strong>till</strong> <strong>nationellt</strong> <strong>program</strong> <strong>för</strong> <strong>suicidprevention</strong> 83<br />
De sämst ställda gruppernas möjligheter är större i ett samhälle med små sociala skillnader.<br />
De senaste decenniernas utveckling i de nordiska länderna visar att relativt små sociala<br />
skillnader är <strong>för</strong>enliga med god ekonomisk <strong>till</strong>växt. I ett land som Sverige bestäms individernas<br />
inkomster av arbetsmarknadens parter. Staten kan där<strong>för</strong> inte direkt påverka<br />
inkomstspridningen. Utformningen av den generella politiken har dock indirekta effekter<br />
som påverkar lönebildningen. Vidare ansvarar staten <strong>för</strong> skattepolitik och transfereringar<br />
som båda kan bidra <strong>till</strong> att minska ekonomiska skillnader olika grupper emellan.<br />
Statistiska centralbyrån (SCB) samlar in data om hushållens ekonomi och presenterar<br />
ett mått på inkomstojämlikhet mätt som en Gini-koefficient <strong>för</strong> disponibla inkomster.<br />
Gini-koefficienten har ett värde mellan noll och ett. Noll innebär att alla individer har<br />
exakt lika stora <strong>till</strong>gångar, det vill säga total jämlikhet, medan ett innebär total ojämlikhet.<br />
Måttet används vid uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken och kan även<br />
användas som indikator <strong>för</strong> denna bestämningsfaktor <strong>för</strong> suicid.<br />
Uppväxtvillkor som främjar utveckling av kompetenser<br />
Individernas kompetenser, intellektuella, sociala och emotionella, påverkar både risken<br />
<strong>för</strong> depression och risken <strong>för</strong> suicid. Det moderna individualistiska informationstäta samhället<br />
ställer högre krav på individuell kompetens, jäm<strong>för</strong>t med det tidigare industrisamhället.<br />
Kompetenser utvecklas under uppväxtåren i samspel mellan individens genetiska<br />
<strong>för</strong>utsättningar och miljön, det vill säga i samspel med <strong>för</strong>äldrarna, med andra vuxna och<br />
med andra barn. Förskola, skola och fritidsverksamhet är centrala miljöer. Kommunerna<br />
har avgörande inflytande på dessa verksamheter.
Change language