Erfarenhetsåterföring för industriellt byggande i samverkan - Lean ...
Erfarenhetsåterföring för industriellt byggande i samverkan - Lean ...
Erfarenhetsåterföring för industriellt byggande i samverkan - Lean ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1 Inledning<br />
Kapitlet beskriver rapportens bakgrund och problemställning. Vidare definieras rapportens<br />
syfte, mål och avgränsningar. Detta för att tydliggöra vilka aspekter som fokuseras på, samt<br />
vilka som inte tas i beaktning i rapporten.<br />
1.1 Bakgrund<br />
Det saknas en tydlig definition av begreppet <strong>industriellt</strong> bostads<strong>byggande</strong>. Prefabricering<br />
(förtillverkning), och system<strong>byggande</strong> är centrala delar, men även processrelaterade aspekter<br />
såsom <strong>samverkan</strong> mellan aktörer i värdekedjan är viktigt.<br />
För att tydliggöra komplexiteten och inkludera såväl tekniska, organisatoriska som<br />
processrelaterade aspekter föreslår Lessing (2008) en definition av begreppet:<br />
Industriellt bostads<strong>byggande</strong> innebär en välutvecklad byggprocess med<br />
en genomtänkt organisation för effektiv styrning, beredning och kontroll<br />
av ingående aktiviteter, flöden, resurser och resultat med användning av<br />
högförädlade komponenter med syfte att skapa maximalt värde för<br />
kunderna.<br />
Grundläggande för produktionskoncept och produktionssystem är att de bygger på långsiktiga<br />
och kontinuerliga processer med fokus på kunderna. Detta till skillnad från traditionella<br />
byggprojekt, vilka snarare har en utpräglad projektfokusering. Nyttan av kontinuerlig<br />
erfarenhetsåterföring är begränsad och därmed finns inte förutsättningarna för långsiktiga<br />
satsningar (Boverket 2008). Industriellt <strong>byggande</strong> har därför möjlighet till bättre kvalitet än<br />
traditionellt <strong>byggande</strong> (Meiling, 2010).<br />
En rapport från FoU-Väst åt Centrum för Management i Byggsektorn (Josephson &<br />
Saukkoriipi, 2005) visar att kostnader för slöserier i byggprojekt är i storleksordningen 30-<br />
35% av projektets totala produktionskostnad. En sammanställning visar att dessa slöserier kan<br />
delas in i fyra huvudgrupper:<br />
Fel och kontroller utgör mer än 10 % av projektets produktionskostnad. Där ingår<br />
kostnaderna för synliga och dolda fel, kontroller, försäkringar, stölder och<br />
skadegörelse.<br />
Resursanvändning motsvarar mer än 10 % av projektets produktionskostnad, och visar<br />
på stor andel slöseri i form av väntan, stillastående maskiner och materialspill.<br />
Hälsa och säkerhet och slöseri kopplat till denna grupp utgör ca 12 % av projektets<br />
produktionskostnad. Den största kostnadsandelen är för rehabilitering och<br />
förtidspensionering och belastar projekten indirekt via skatteinbetalningar.<br />
System och strukturer utgör ca 5 % av projektets produktionskostnad och slöserierna<br />
består av, t ex utdragen detaljplaneprocess, omfattande upphandlingsprocess och<br />
mycket dokumentation. Denna grupp av slöseri är dock den mest underskattade i<br />
kartläggningen. Det finns en tendens till att förbättringsarbete utmynnar i alltmer<br />
omfattande ledningssystem.<br />
9