Erfarenhetsåterföring för industriellt byggande i samverkan - Lean ...

Akustikern
har visat tydligt
prov på intresse för både b ständiga
förbättringar,
kompetensutveckling och erfarenhetsåterföring, både för egen del och för byggsystemet.
Detta genom att efter avslutatt projekt tillsätta ett examensarbete som skaa utreda varför man
fick problem med akustiken kring bjälklagen. Det kan bero på att a man trotss information dragit
åt skruvarna för hårt, bjälklagen var för trånga och
väggarna hade felaktiga toleranser samt
användandet av en bult som inte klarade skruva ihop
dem. Mann nöjer sig dock inte med detta
som svar, därför ska en utredning fastställa den verkliga orsaken.
Figur 26 Utdrag ur MFB Handbok, avsnitt att skruva fast bjälklagshäb
ängare (MFB Handbok
2010)
Figur 26
visar hur handbokenn beskriver vikten av att inte skruva för hårt. Akustikern menar
att de oftast inte medverkar i projekterings- eller byggfasen men m att det vore bra att kunna
följa projektet och uppmärksamma byggarbetarna och kontrollera utförandet.
Väggarna var för långa och kunde inte hållas ihop med tillräcklig luftspalt. Generellt tyckte
man på
byggplats att det var för snålaa toleranser. Tillverkningsritaren
har använtt samma
toleranser som vanligt, och arbetar kontinuerligt med
fabriken som tillverkar väggarna.
Ingen vet om väggarna är längre i verkligheten än på
ritning. De är ritade med stumt mått mot
yttervägg. Berglund (2010) har kryssmättt en del block, vilka visar på en glipa på 4 mm.
Det var
lättare att skicka tillbaka pelarnaa än att göra om väggblocken. Enklast var oftast att
kapa och fräsa på byggplats, vilket har lett till onödiga rörelser samt onödigt och felaktigt
arbete.
Bjälklagen levererades innan väggblocken
n, vilket resulterade i slöseri s i formm av lager eftersom
bjälklagen fick ändras på plats innan de kunde monteras. Hade H väggblock och bjälklag
levererats mer i fas
hade det gått att tillämpa Toyotas ”dra i snöret” och stoppa produktionen
för att hinna rätta till längre upp i kedjan. Nu hann man inte det. .
Några av aktörernaa har angettt att det är svårt att bedöma toleranser på trä. Oavsett om det är
sant eller inte, kan
den placeras både under ”Mätning”, i formm av kontroll, eller ”material”,
huruvida materialet uppfyllerr tillräckligg kvalitet. I det här fallet f har de flesta orsakerna
angående toleranserna lett tillbaka till projektering, såväl för-, bygghandlings-, och
tillverkningsprojektering.
Vid
alla tre skeden har produkttillvp
verkaren och/eller
tillverkningsprojektören
varit
delaktig,
dock
mindre
under
för-- del av orsakerna
som nämnts härleds till montage på byggplats.
Antingen av oerfarenhet eller felaktigt
och
bygghandlingsprojektering. Vanliga toleranser har använts varför även en
montage
av montörerna, eller på grund avv att något annat i stommåtten varit fel.
En del aktörer har sagt att det inte spelar någon roll om man ökar toleranserna, andra har sagt
tvärt emot. En aktör påpekar att toleranserna inte var en bortglömd aspekt utan det blev fel
men huruvida det var felbyggt, felkonstruerat eller fel tolerans kunde k aktören inte svara på.
49