Erfarenhetsåterföring för industriellt byggande i samverkan - Lean ...

7 Diskussion
I detta kapitel förs en kort diskussion kring hur studien har genomförts och huruvida de
metoder som valts för arbetet har varit relevanta och applicerbara. Trovärdigheten för
resultatet och analysen diskuteras samt vilken fortsatt forskning författaren ser inom området.
7.1 Om författarens insats
En utmaning har varit att koppla leanteorier till byggprojekt, med utgångspunkt att inte ha så
stor erfarenhet av olika entreprenadformer, produktionsfabriker eller leanprinciper.
Det har varit väldigt lärorikt att utföra studien och den kommer definitivt vara till stor nytta i
författarens kommande arbetsliv, men förhoppningsvis även till nytta för samverkansgruppen
i kommande projekt och samarbeten.
Det är viktigt att komma ihåg att detta är resultatet av en studie av intervjuer och över ett helt
projekt. Fria resonemang har sammanfattats numeriskt och blir slutligen ett resultat och
presenteras misstänkt likt fakta.
Studien utgår från vilka problem som uppstått på byggplats och vad som orsakat mest
merkostnader och mertid. Mycket härleds bakåt till projekteringsfasen, vilken inte har
analyserats på samma sätt som dokumentationen som fanns från montaget. Ritningar kan
skapa precis samma slöserier i form av väntan, lager, onödigt arbete etc. som mer traditionella
produkter som tillverkas i fabrik, såsom bjälklag. Projekteringsfasen är länken mellan
förutsättningarna för projektet och för utförandet av det, och är således en väldigt viktig fas att
hela tiden förbättra.
Den ostrukturerade intervjuformen gjorde att svaren blev långa utläggningar vilket gav en bra
överblick, precis som tanken är med att hålla frågorna öppna. Det blev bra dialoger och trots
att det aldrig går att veta om, eller vad, svaret är influerat av så handlade uppgiften om att få
en uppfattning om de olika aktörernas olika syn på problemen. Det syftet uppnåddes väldigt
bra.
Framförallt på huvudfrågorna har det gått att fråga varför flera gånger i följd, vilket har gjort
att rotorsaker kunnat hittas. Detta visar att metoden fungerar i sin enkelhet, men det bör
beaktas att både intervjuaren och de intervjuade är nya inför metoden.
Det har varit svårt att beskriva orsakerna till sin fulla rätt, på grund av ”det beror på”.
De rycks ur sitt sammanhang, och dessutom framgår inte den bakomliggande personens
egenskaper. Det känns konstigt att göra om en persons mening till en siffra, men å andra sidan
har alla orsaker behandlats lika och det är författarens tro att det inte är någon större skillnad
på typen och variationen av svar i en annan grupp, annat projekt eller en annan bransch. Det
krävs träning att svara på frågor metodiskt och att analysera sitt eget handlande, orsak och
verkan etc.
63