Erfarenhetsåterföring för industriellt byggande i samverkan - Lean ...

5 Analys
I kapitlet används de leanfilosofier som beskrivits i teorikapitlet för att analysera resultatet i
kapitel 4 och vilka slöserier de lett till.
Entreprenörens kostnadsredovisning visar även den en sammanställning av hur mycket mer
projekteringen kostat, vad som hör till byggsystemet (förprojekteringen eller processen) och
således inte bara merkostnader på byggplats.
Projekteringen blev 16,5% dyrare än budgeterat, dock visar entreprenörens sammanställning
inte varför eller vad i projekteringen som gjorde att den blev dyrare. En del av dessa
extrakostnader är direkt sammanhängande med montage på byggplats. T.ex. nämns ofta att
man ”var inte så färdig som man trodde” i projekteringsfasen, vilket handlar om att
systemutvecklingen inte var färdig och därför hör till den totala processen, och inte det
specifika byggprojektet även om kostnaden hamnar där.
Från tillverkningen finns inga merkostnader redovisade i sammanställningen från
entreprenören, vilket vid första anblick skulle kunna tolkas som att tillverkaren levererat
precis rätt produkt vid rätt tillfälle.
Intervjuerna och Tidsstudie och observation av nyckelområden vid elementmontage
(Johansson, 2010) visar att så inte är fallet, vilket innebär att dessa kostnader antingen har
förskjutits på något annat led, t.ex. extratimmar för entreprenören för att lösa det på plats, eller
lösts inom kontrakten mellan entreprenör-tillverkare, och därmed utanför denna studie.
5.1 Fasaden
Laminatskivorna
”Människan”, ”metod” och ”material” är de största kvalitetsbovarna för fasadskivorna och det
är vid projektering och tillverkning problemen med laminatskivorna har sina rotorsaker.
Figur 23 visar en sammanvägning av orsakerna när de sorteras både efter kvalitet och skede.
Enligt figuren kan det utläsas var rotorsakerna finns, vilket för fasadskivor tyder på att det är
”människan” som skapat problem vid tillverkning, vilket vore det primära områdesfokus att
förbättra.
Projektering har en topp på ”miljö” vilket är då aktörerna kommenterat bl.a. det geografiska
avståndet, upphandlingsformen m.m.
Topparna mellan x-axelns ”människa” och ”metod” och y-axelns ”tillverkning” och
”projektering” har lett till slöserier av typen ”Onödigt eller felaktigt utfört arbete”, ”onödiga
rörelser eller förflyttningar” och ”outnyttjad kreativitet”.
Toppen för tillverkning och material har lett till slöserier av typerna ”Lager”, ”Transport” och
”misstag och korrigeringar”.
Figur 23 visar också att en del av aktörerna har upplevt metoden för upphandlingen som en
orsak till problemen, vilket ligger utanför denna studies avgränsningar.
43