Erfarenhetsåterföring för industriellt byggande i samverkan - Lean ...

eller i projektering när man ska kunna tillverka och montera), eller om entreprenören räknat
för lågt är svårt att avgöra.
Skivutförandet fanns alltså med när anbud lämnades på skivorna. Det visade sig dock att det
fanns olika uppfattning om vad som ingick, t.ex. hur mycket regling som behövs för
laminatskivorna och hur listen i skarvarna skulle utföras samt hur lång tid detta skulle ta.
Projekteringen av skivorna har varit komplicerad och problem med felriktad mönsterriktning,
felaktiga stommått, borrning m.m. har medfört mertid på projekteringen hos arkitektkontoret.
Projekteringsledningen och övriga projektgruppen har inte haft insyn i detaljprojekteringen av
skivorna. Tillverkaren och platschefen har olika uppfattningar om huruvida leveranserna har
varit felfria eller inte, samt hur skruvarna till fasadskivorna beställdes. Platschefen och
leverantören har ändrat och anpassat i uppställningsritningarna vid leverans/montage.
Montaget har tagit ungefär dubbelt så lång tid som planerat.
Eftersom väggblocken inte stämde fick man även problem med skivmontaget på grund av det.
Leverantören anser att man inte gjort några fel, medan platschefen har upplevt att man
mottagit mängder av fel. Borrningen stämde inte, vilket delvis beror på att stommåtten inte
stämde och därför stämde inte heller fasadregling. Därmed leds orsaken vidare till underlaget
från arkitektkontoret. Detaljprojekteringen är inte utförd av den ansvarige arkitekten, utan av
en kollega. Arkitektkontoret hade inte vetskap om att stommåtten på plats inte stämde.
”Man har lagt mycket fokus och tid på fasadskivorna, det är bara det att det inte blev bra. Det
blir så ibland. ”
Laminaten hade kunnat kapas ute på bygget, vilket enligt leverantören går bra medan
arkitekten anser att det är svårt att få det snyggt. Detta har orsakats av kategorin ”människa”
vad gäller brist på tidigare erfarenhet av fasadmaterialet med mönsterpassning,
kommunikation, tidspress och resulterat i slöserier i form av framförallt onödigt arbete.
Vid montage har den svarta listens exakthet varit ett svårt moment som tagit lång tid.
Arkitektens tanke var att plåtdetaljer skulle kompensera detta. Den svarta listens uttryck hade
kunnat erhållas genom att istället fräsa spår i större skivor. Detta är ett exempel på det åttonde
slöseriet – outnyttjad kreativitet. För ett gott samarbete behövs en inställning där man
utnyttjar varje aktörs specialistkunskap. ”Om du gör så här jobbar jag bättre så här”. De
huvudsakliga aktörerna i laminatskivornas flöde från beslut om användning till montering på
fasad är arkitekt, tillverkare och platschef. Kommunikation emellan dessa tre aktörer är det
som skulle behöva förbättras ytterligare för att få ett bättre resultat och mindre slöseri.
Träpanelen
Berglund (2010) har dokumenterat problemet med den misstämmande träpanelen som
”tillverkningsfel” och Johansson (2010) har i sin dokumentation fått ett påstående att
leverantören av väggblocken hade mycket ny personal.
Detta dementerades dock av leverantören själv som berättade att man vid tillfället för
tillverkningen av väggelementen till fallstudiens projekt hade fått säga upp en hel del
nyanställd personal och bara hade ”kärntruppen” av erfarna medarbetare kvar vid det aktuella
tillverkningstillfället. Istället svarade man på frågan om panelpasset enligt Figur 19.
Problemet med träpanelen var så tydligt relaterat till tillverkningen att det inte har bedömts
intressant att analyserats vidare hos övriga aktörer.
Ledningen kunde inte svara på varför man inte kunnat bedöma personalens kompetens bättre.
En vanlig dag spikas i fabriken 200 block med panelpassning som blir rätt, men en
missbedömning gjorde att det inte stämde mellan våningsplanen den här gången.
Övriga aktörer kommenterar att man tror att leverantören har haft ovanligt många brister i det
här projektet, eftersom leverantören annars har ett bra rykte.
45