Erfarenhetsåterföring för industriellt byggande i samverkan - Lean ...

andra intervjutyperna och livshistorier kan fångas in. Detta ger möjlighet att förstå den
innebörd som individerna själva tillskriver händelser och relationer. Därför är tillit helt
avgörande för att få en djupare förståelse av den intervjuades perspektiv vid fokuserade
intervjuer. (ibid)
Gruppintervjuer är användbart om forskaren vill studera normer och dynamik hos gruppen i
förhållande till det ämne som studeras. Gruppen ska ha en bra storlek dvs. inte för liten och
inte för stor. Gruppsvar har en tendens att vara påverkade av de personer som är närvarande
vid situationen. Gruppintervjuer och individuella intervjuer kan därmed ge olika perspektiv på
samma frågeställning, och gruppintervjuer kan ge värdefulla insikter om både sociala
relationer i allmänhet och de sociala processernas dynamik i synnerhet. (ibid)
Olika personer och grupper kräver olika intervjumetoder. Intervjuer med eliter för med sig
problem såsom att vinna tillträde till de intervjuade och ha tillräckliga kunskaper om ämnet
för intervjun för att kunna föra ett initierat samtal. (Kvale 1997: Hertz & Imber, 1995)
Interaktionen mellan intervjuare och den intervjuade är viktig. I princip ska alla intervjuade
utsättas för samma stimuli i intervjusituationen, vilket innebär att intervjuaren ska uppträda
precis likadant i alla intervjusituationer. Det är i sig en omöjlighet, eftersom interaktionen
mellan två personer är beroende av båda personerna. Oavsett om intervjuaren har kontroll
över sitt eget beteende har han ringa kontroll över uppgiftslämnarens. Dessutom varierar
intervjuarens beteende över tiden. Av och till är vi trötta, glada etc. Därmed uppstår
möjligheten att olika uppgiftslämnare får olika stimuli (Jacobsson, 2002).
Om uppgiftslämnaren har något att vinna på att ljuga bör man vara mycket skeptiskt till
intervjuresultaten (Jacobsson, 2002).
2.7 Metoden med fem "varför"
En intervjumetod som används inom TPS för att komma till roten av ett problem är att
upprepade gånger fråga ”varför” (Liker, 2004).
Enligt Toyotas filosofi bör man istället för att söka den skyldige söka den underliggande
orsaken till problemet. En vanlig liknelse är att man botar sjukdomen, och inte symptomen.
Taichi Ohno utvecklade en enkel metod för att hitta rotorsakerna, att fråga varför minst fem
gånger. Till exempel kan en liten oljefläck på ett fabriksgolv berätta om betydligt större
problem än en läckande packning:
Det är en oljefläck på golvet. Varför
För att en maskin läcker olja. Varför läcker maskinen olja
För att packningen är sönder. Varför är den det
Vi köpte undermåliga packningar. Varför då
Vi gick efter priset. Varför
Inköparna premieras för kortsiktiga besparingar.
Det vill säga: om önskan är att slippa problem med olja på golvet och trasiga maskiner måste
sättet att värdera inköpare på ändras. Att nöja sig med ett eller två "varför" hade resulterat i att
den enda åtgärden blivit att torka upp oljan och byta packning. Men själva orsaken till
problemet skulle fortfarande finnas kvar. Genom att fråga varför minst fem gånger uppnås
ständiga förbättringar. (ibid)
21