Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Idrott för allaUr nyanlända barns perspektivBarn som just kommit till Sverige har det inte alltid lätt att komma in iföreningslivet, även de vill vara med. Olika hinder måste övervinnas.Här ger Geoff, Mustafa, Kim, Annia, Maia och Saga sina bilder av hurde ser på idrotten i Sverige.Krister HerttingLektor i lärandeLuleå tekniska universitetInstitutionen för konst,kommunikation och lärandeInger KarleforsLektor i pedagogikUmeå universitetPedagogiska institutionenD e n o r g a n i s e r a d e i d r o t t e n i Sverigeska vara en öppen arena för alla, men allamedborgare deltar inte i idrottsverksamhet.Verksamheten har två olika mål,tävlingsfostran och föreningsfostran (2).Dels en fostran till tävlingsidrottare, delstill goda föreningsmedlemmar enligtsvensk folkrörelsetradition. Det tycksdock finnas en snedrekrytering somuttrycks genom att pojkar idrottar mer änflickor och att rika idrottar mer än fattiga(2). Det gäller såväl svenskfödda sominvandrade barn och ungdomar. Barn ochungdomar med invandrarbakgrund ärunderrepresenterade i föreningslivet (3)särskilt flickor (4,5). Idrottsrörelsensidéprogram Idrotten vill uttrycker enambition att invandrade barn och ungdomarska ha möjlighet att delta i idrott.Idrotten ska ”aktivt arbeta för att barn ochungdomar med invandrarbakgrundkommer med i idrottens föreningsverksamhet”(1).Idrotten som integrationsarenaAktiviteter inom den svenska idrottsrörelsenhar under ett drygt sekel växt till attbli den vanligaste fritidssysselsättningenför barn och ungdomar. Den utvecklingoch framgång som den organiseradeidrotten har genomgått under de senastedecennierna har enligt pedagogen Lars-Magnus Engström begränsat den oorganiserade,spontana idrotten (6). Han menardock att den nu växer igen, men i andraformer. Folkrörelsebakgrunden och detideella engagemanget gör att idrott ocksåengagerar många föräldrar och därförborde kunna fungera som en viktigmötesplats mellan nyanlända och redanetablerade medborgare. Genom idrottenkan nyanlända lättare involveras och fåkontakter i det nya hemlandet. Ettömsesidigt utbyte skulle vara möjligt ochinvandrande barn och ungdomar somkommer till idrotten skulle då inte baraanpassas till den svenska modellen, utanäven vara med att omforma och utveckladen (7).Men bilden av den organiserade idrottensbetydelse för invandrares integration är inteentydig. Idrottsrörelsen har svårt attattrahera alla medborgare, där socioekonomi,kön, kultur och etnicitet är begränsandefaktorer, och verksamheten tycksoftare styras av idrottens behov än av deidrottandes intressen (2,8,9). Den organiseradeidrotten tycks ha svårt att vara receptivmot den kulturella mångfald som invandradebarn och ungdomar representerar.Forskaren Kristin Walseth använderbegreppen bridging och bonding när hondiskuterar och beskriver idrottsutövandetsbetydelse för kontakt och kommunikationmellan idrottsdeltagare (10). Bridginginnebär att lära känna människor som ärannorlunda än en själv, till exempel människormed annan kulturell och etniskbakgrund. Bonding innebär att behållarelationen med kamrater med sammabakgrund som man själv. Walseths studievisar att de flesta nya relationer i en idrottsklubbär ganska ytliga, men även om de ärytliga kan de ha betydelse för att lära kännalagkamraternas bakgrund, normer ochvärderingar. Bonding är vanligt inomidrottsverksamhet där individer som harkänt varandra länge finns i samma idrott.Det är inte lätt komma in i den idrottsgemenskapen,vilket kan leda till utanförskap(11,12).Idrott och identitetsarbeteRelationen mellan kultur och identitet haravgörande betydelse för om individen väljeratt delta i en verksamhet eller inte (5). En10 svensk idrottsforskning 1/2012