Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

manliga och kvinnliga deltagare samtbåde så kallade aktivitets- och organisationsledare.Med hjälp av kvalitativtextanalys har olika frågor ställts tilltexterna och utsagorna i relation tillstudiens syfte och därefter tolkats utifrånden teoretiska referensramen.Ett kultursociologiskt perspektivIdrottsrörelsen kan förstås som enkulturell och social praktik där vissavärderingar, normer och handlingarframstår som mer givna än andra. För attförstå handlingar och föreställningar omvad som är möjligt och rätt i det socialasammanhang de unga ledarna befinner sigi har vi tagit stöd av Pierre Bourdieusteorier och begrepp. Bourdieu beskriverbland annat hur vissa sociala sammanhangsom till exempel idrottsrörelsen harsina specifika regler, normer och värderingar,det vill säga en egen logik och enfrihet att bestämma spelreglerna. Dessaspelregler eller strukturer uppfattas somnaturgivna av alla som ingår i sammanhanget(9). Bourdieu använder blandannat begreppet habitus för att förklaraatt trots att vi i praktiken kan välja frittoch upplever att vi gör det, ändå i så höggrad väljer i linje med det sociala sammanhangvi är uppväxta i och de erfarenhetervi har med oss. En individs habitusformas genom vardagssituationer medbörjan i barndomen, familjen, skolan ochvidare i livet. Habitus bestämmer hurmänniskor handlar, tänker, uppfattar ochvärderar i olika sociala sammanhang (10).Användandet av Bourdieus teorier gördet möjligt att ’komma bakom’ och belysavärdestrukturer och handlingsmönster irelation till unga ledares habitus i ensocial praktik som idrottsrörelsen (11). Enutgångspunkt är att Idrottslyftet och denspecifika satsningen på unga ledare kanförstås utifrån att idrottsrörelsen är ettsocialt sammanhang där deltagarnasinförlivade erfarenheter sammantagetmed de objektiva strukturerna styr vilkasatsningar som blir möjliga och där vissasatsningar framstår som mer givna änandra. Marknaden avgör vad som ärgångbart (12) och sett till idrottsledare ochledarsatsningar skulle utformningen av destödjande miljöer som har iscensattskunna vara en indikator för vad somtillerkänns värde. Att undersöka stöd-jande miljöer och för vem de har skapatskan bidra med en förståelse för vilkahandlingsmönster, praktiker och värderingarsom tilltros kunna vara verkningsfullaför att rekrytera nya ledare.Mentorer en form av stödAv utvecklingsplanerna framgår att SISUoch idrottsrörelsen har haft svårt attkonkretisera vad en stödjande miljö äreller kan tänkas vara. Vanligast är attmentorer har likställts med stödjandemiljö. Många av projekten har handlatom att utbilda mentorer eller mentoreroch unga ledare tillsammans.”Målgrupp för denna satsning är både ungdomaroch föreningsstyrelse. Syftet med satsningenär att: skapa goda förutsättningar förungas ledaruppdrag.” (Inbjudan utbildning,SISU Östergötland)I jämförelse med utbildningar förunga ledare framstår det som svårare attMed små medel kan en föreningiscensätta en stödjande miljö. Att fåuppmuntran och bli sedd är viktigt,enligt de unga ledarna själva.Dessutom efterlyser de en förståelseför att de inte kan allt.1/2012 svensk idrottsforskning 23