Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Var hamnadeidrottslyftspengarna?Möjligheten fanns att bryta mönstret – att tydligare stödja mindreresursstarka föreningar och kommuner och hitta andra sätt att lockanya ungdomsgrupper till idrotten. Men Idrottslyftet gick i sammafotspår som Handslaget.I d r o t t s r ö r e l s e n s f ö r e n i n g a r ärmycket olika varandra. De befinner sig iskilda sammanhang och bedriver olikartadeverksamheter. De verkar underolikartade ekonomiska och organisatoriskaförhållanden. Frågan är vad somhänder när ett generellt och storskaligtutvecklingsprojekt som Idrottslyftet skarealiseras inom ramen för ett så brokigtföreningsliv?Hösten 2002 lanserade regeringen denidrottspolitiska utvecklingssatsningenHandslaget. Satsningen innebar attidrottsrörelsen under en fyraårsperiodoch parollen ”öppna dörrarna för fler”tillfördes sammanlagt en miljard kronor,utöver det ordinarie statsanslaget förutvecklingsprojekt inom barn- ochungdomsidrotten på lokal nivå. Efterregeringsskiftet år 2006 presenterades enny utvecklingssatsning, Idrottslyftet.Denna gång hade resurserna fördubblatstill två miljarder kronor fördelat över denkommande mandatperioden. Därtill hadesatsningens övergripande ambitioneräven kompletterats med målet att ”få fleraatt fortsätta längre inom idrotten”. Enytterligare nyordning var att idrottsrörelsenfick större handlingsutrymme att självstyra över medlens fördelning på verksamheteroch projekt (1).Föreningarnas förutsättningarDen här artikeln handlar om resursspridningeninom Idrottslyftet. En huvudfrågaär därmed om Riksidrottsförbundet (RF)infört nya fördelningsprinciper för attförhindra att även denna satsning utmynnari en regional spridning som gynnaridrottslivet i socioekonomiskt välmåendekommuner, såsom Handslaget gjorde.Men vi vill även gå ett steg längre. I 2007års utvärdering Var hamnade handslagspengarna?”Stor” blev större och ”liten”kunde inte hänga med (2) studerade viendast föreningarnas externa sammanhang,medan den här studien även tarsteget in i de lokala föreningarna. Vi haranalyserat fyra utvalda föreningar i syfteatt belysa faktorer som påverkar derasförutsättningar att engagera sig i satsningarmotsvarande Idrottslyftet. I utvärderingenskiljer vi därför mellan föreningsexternaoch föreningsinterna faktorer.Föreningsexterna faktorer är omständigheteroch villkor som föreningarna har svårtatt påverka, såsom Idrottslyftets fördelningsprinciper,förbundstillhörighet samtlokala sociala förhållanden. Föreningsinternafaktorer är faktorer kopplat tillklubbarnas egna verksamheter såsomorganisationsstruktur, ideellt engagemangsamt beredskap och förutsättningar attengagera sig i olika former av utvecklingsprojekt.Utvärderingen hämtar teoretisk inspirationi Robert D. Putnams välkända undersökningDen fungerande demokratin frånår 1996 (3). I likhet med Putnam är intressetriktat mot relationen mellan socialasammanhang och ideellt föreningsliv, samthur den påverkar demokratisk effektivitet(i den här studien mätt i idrottsföreningarsengagemang inom Idrottslyftet). Menmedan Putnam visar hur ett vitalt föreningslivskapar medborgerligt engagemang(socialt kapital), vilket i sin tur är betydelsefulltför skapandet av ett välfungerandedemokratiskt samhälle, läggs tyngdpunkteni denna studie på den dialektiskarelationen mellan ett vitalt föreningsliv ochmedborgerligt engagemang. Det finnssåledes ett ömsesidigt förhållande mellandessa två snarare än att det ena leder tillJoakim Wirén ÅkessonLic. i idrottsvetenskapInstitutionen idrottsvetenskap,Malmö högskolaJohan R. NorbergDocent i idrottsvetenskapInstitutionen idrottsvetenskap,Malmö högskola1/2012 svensk idrottsforskning 5