Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Ung judospelare.förekommande. En stor andel av projekten(26 procent period ett och 32 procentperiod tre) har samtidigt både idrottandebarn, breddidrottande ungdom ochelitinriktad ungdom som målgrupp. Detär projekt som utvecklar verksamhetenför alla, oavsett ålder och ambitionsnivå,exempelvis sådana vars syfte är att attutveckla föreningens organisation, ta frampolicyer eller att förbättra befintligaanläggningar eller utveckla idrottsmiljöer.Projektansökningarna har kategoriseratsutifrån riktlinjerna i Idrotten vill. Detgäller även projekt inriktade på rekrytering,även om riktlinjerna är utformadeför att verksamheten ska utvecklas.Projekt med syfte att rekrytera ledare harsom exempel kategoriserats som ledarutvecklingoch projekt med syfte att rekryterabarn har kategoriserats som lekfullhet,det vill säga aktiviteter som innebären lekfull sysselsättning. När ansökningarnaanalyserats visar det sig att dehuvudsakligen är inriktade mot ledarutveckling,verksamhetsutveckling ochlekfulla aktiviteter i närområdet. Mångaav riktlinjerna i Idrotten vill förekommermycket sparsamt i ansökningarna. Projektsom handlar om att lära sig fair play, attvisa hänsyn, god idrottsmoral, idrottsetiksamt projekt med syfte att utveckla entrygg social miljö är ovanliga. Detsammagäller projekt där målet är att tillvarataungdomars synpunkter och erfarenheter.Inom samtliga SF är andelen projekt medett framskrivet jämställdhets- ellerjämlikhetsperspektiv mycket lågt, ävenom allt arbete inom Idrottslyftet förväntasutgå ifrån dessa. Under period ett saknade90 procent av projekten sådana perspektiv,och under period tre 88 procent.FöreningsperspektivetDe idrottslyftsansvariga som besvaratenkäten består av två undergrupper. Engrupp som enbart administrerar Idrottslyftet(35 procent) och en grupp som bådeadministrerar och har medverkat somledare i minst ett idrottslyftsprojekt (65procent). De resultat som redovisas nedanär utan undantag svar på frågor med fastasvarsalternativ.En mycket stor majoritet (94 procent)anser att projekt är en mycket bra ellerganska bra form för att åstadkommautveckling. Endast en procent anser attdet är en dålig eller mycket dålig form. Enmajoritet (59 procent) anser dessutom attprojektmedel betyder mycket mer ellernågot mer för att utveckla verksamheten ijämförelse med fasta anslag till idrottsrörelsen.Sjuttionio procent anser att detarbete som bedrivs med att utveckla barnochungdomsidrotten skulle stanna helteller bedrivas i mycket långsammare taktom de extra anslagen från staten tillidrottsrörelsen skulle försvinna.På frågan om vilka idrottslyftsprojektsom genomförts i föreningen visar det sigatt de vanligaste är sådana som har somsyfte att utbilda ledare och projekt somutvecklar tränings- och tävlingsverksamheten.Minst vanliga har projekt varit därsyftet är ökad tillgänglighet till anläggningar/idrottsmiljöeroch sådana där måletär att rekrytera unga ledare. Målgruppenför rekryteringsprojekten har i första handvarit barn och ungdomar i allmänhet, och iandra hand flickor.Av de som besvarat enkäten anger 40procent att de är ganska dåligt eller mycketdåligt insatta i specialidrottsförbundetsutvecklingsplan och 13 procent att de intekänner till den. Av de som svarat att de ärmycket väl insatta (8 procent) eller ganskaväl insatta (39 procent) menar 88 procentatt planen i mycket stor eller ganska storomfattning stämmer med de behov somfinns i den egna föreningen. En relativt storandel (cirka 20 procent) är missnöjda medstödet från sitt SF när det gäller att skrivaansökningar, att genomföra projekten ochatt redovisa resultaten. Endast 22 procentanser att det egna specialidrottsförbundet imycket stor eller ganska stor omfattningtillvaratar erfarenheter från genomfördaprojekt. Sjuttiofyra procent tycker attförbundet varit mycket eller ganskanoggrant när det gäller kontrollen av ommedel har använts i enlighet med beviljadeansökningar. Elva procent menar däremotatt kontrollen är ganska eller mycketbristfällig och en lika stor andel anger attnågon sådan inte har gjorts.När idrottslyftsansvariga som självamedverkat i projekt ombeds ta ställning tillvad Idrottslyftet som företeelse betytt försvensk idrott hamnar dess betydelse förledarutbildning och för utveckling avtränings- och tävlingsverksamheten i toppbland svaren. Medelvärdet för båda dessaalternativ är 4,3 på en femgradig skala (1 =44 svensk idrottsforskning 1/2012