Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

krävs också ett starkt intresse för fotbollför att vara med i en fotbollsklass, särskiltom eleven gör ett val för flera år. En elevsäger:”Jag tror nog ifall man ska börja fotbollsklass såmåste man nog ha intresset sen tidigare… annarstror jag inte man pallar liksom.”Lärarna har en liknande uppfattning:”Ja, i ett lag, i en förening. För gör man inte detså tror jag inte man heller har intresset attfullfölja så att säga.”Fotbollsprofilen och klubbfotbollen harstora likheter innehållsmässigt, men detfinns också skillnader. En skillnad sombåde elever och lärare lyfter fram är attskolan är obligatorisk vilket innebär attalla ska få vara med oavsett prestationsförmåga.Resultaten visar också att skolanhar större fokus på individens utvecklingän på laget. Lärarna anser att skolansfotboll måste vara roligare än klubbens föratt eleverna inte ska skrämmas bort.Dessutom kan läraren inte ha lika högakrav på eleven i skolan som han kan hasom tränare i klubbfotbollen.”Det kan jag säga att jag inte ställer lika höga kravhär (i skolan), jag kan inte höja rösten och geextralöpningar, utan då tar jag hellre ett samtalmed dem liksom... Jag är lite snällare här. …i enkommunal skola ska alla få vara med och ha kul.”Flickor och pojkar tillsammansPojkarna är till antalet fler än flickorna ialla klasser som ingår i delstudien. Enlärare beskriver hur fördelningen kanskilja sig åt mellan årskurserna därantalet flickor successivt minskar medåldern:”De som går i sjuan nu, där är det 15 tjejer och15 killar. De som går i åttan nu är det 22 killaroch 8 tjejer. Och i nian nu så är det, ja, det är ju40 killar och 9 tjejer tror jag.”Lärarna säger först att gemensamundervisning med flickor och pojkar äroproblematisk. Sen visar det sig dock attsvårigheter finns, främst för flickorna.Särskilt handlar det om när de fysiskaskillnaderna blir för stora mellan eleverna.Det uppstår tydligast på skolor därundervisningen i fotbollsprofilen organiserasöver flera årskurser. En läraresäger:”När en tjej i sexan ska spela mot killar i nian dåhar man full förståelse för att det blir svårt alltså.Men då brukar jag försöka förklara att då får mangöra det bästa utifrån förutsättningarna alltså,sparka iväg en fotboll, det kan man göra oavsettvem som står mitt emot dig i så fall.”Utbredd profilering i grundskolanVår studie visar att idrottsprofileradutbildning är utbredd på grundskolanshögstadium. Den förekommer i var fjärdeskola och var åttonde högstadieelev deltari sådan utbildning. Flertalet skolor istudien startade sina idrottsprofiler imitten av 2000-talet under den periodsom konkurrensen mellan skolor ökademarkant i Sverige. Idrottsprofileringenhar i denna utveckling blivit ett sätt förskolorna att rekrytera elever, det vill sägaett konkurrensmedel i striden om elevernaoch idrott har blivit en vara påutbildningsmarknaden (4).Utbudet av idrotter som förekommerinom idrottsprofilerna påminner omgymnasieskolans utbud av specialidrotter(4) och ungdomars föreningsidrottande istort. En viktig skillnad är att det förgymnasiekolan finns en koppling tillämnet specialidrott med ett nationelltregelverk och certifieringssystem, medangrundskolans utbud och organisering avidrottsprofiler är lokalt reglerat. Denfördjupade studien av några skolorsfotbollsprofilering visar att skolansfotbollsverksamhet har stora likheter medidrottsföreningens och att lärarna bestämmerinnehållet i undervisningen motbakgrund av sin fotbollskunskap frånföreningslivet. Eftersom Svenska fotbollförbundeterbjuder skolorna Fotbollensarbetsbok för grundskolan och harutformat en certifiering av fotbollsprofiler,får således förbundet ett stort inflytandeöver undervisningen.Med stöd av Bourdieus resonemangkan vi se exempel på att utbudet av denspecifika produkten tävlingsidrott numeraåterfinns i två olika rum – i idrottsrörelsenoch i skolan (8). Den efterfrågan avidrottsprofiler som finns beror på vilkaelevernas dispositioner för att hålla påmed viss typ av idrott är. De personer somvalt att undervisa i idrottsprofilerna harutvecklat en stark smak för idrott genomsin bakgrund inom idrottsrörelsen somutövare och ledare. Fotboll i skolan blir i36 svensk idrottsforskning 1/2012