Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Omid Khoshbakht Spårvägens BTKfödd 1998 kan bli nästa stora svenskapingisspelare.verkar många se som en naturlig sak ochinget de direkt kan påverka; de unga fårandra intressen helt enkelt. Kunskaperoch idéer kring hur man kan göra för attfå fler att fortsätta saknas. Att avhoppsproblematikenkan sättas i samband med ivilken utsträckning den egna föreningensverksamhet förmår möta de ungas behovoch önskemål diskuteras sällan. I mångtoch mycket kan föreningarna sägasbedriva en gigantisk experimentverkstad.Experimenterandet tycks dock inte haföregåtts av en djupare diskussion runtvad som krävs av föreningen för att få flerungdomar att vilja stanna.Att ”utveckla verksamheten så att flerväljer att fortsätta längre” kan vid förstaanblicken, precis som ”öppna dörrarna”,ses som en relativt okomplicerad ambition.I våra ögon ter den sig dock än merkomplicerad. För att kunna utvecklaverksamheten så att fler väljer att fortsättalängre krävs någon sorts kunskap omvarför barn och ungdomar kommer tillföreningen, men också någon sortskunskap om varför de slutar. Mångaledare vi intervjuat ger uttryck för att deinte har den kunskapen. I förbund ochföreningar finns endast begränsadeförutsättningar att kunna avgöra om desatsningar som görs träffar rätt och äreffektiva när det gäller att få ungdomar attvilja fortsätta längre.Jämställdhet en icke-frågaI Idrottslyftets riktlinjer kan vi läsa att:”Allt arbete ska utgå från ett jämställdhets-och jämlikhetsperspektiv”. Vad hardet inneburit i de undersökta idrottslyftssatsningarna?Ett kort svar är – intemycket. Vi kan konstatera att jämställdhets-och jämlikhetsfrågorna varit någotav icke-frågor i förbundens och föreningarnasidrottslyftsarbete. Den dominerandetolkningen har inte varit att alltarbete ska utgå från ett jämställdhets- ochjämlikhetsperspektiv. Det framgår tydligt.Det innebär dock inte att jämställdhetsochjämlikhetsrelaterade projekt saknas.Badminton utmärker sig till exempel medsin ambitiösa satsning Girls of badminton.Hur översätts jämställdhetsfrågorna imaterialet (när frågorna väl aktualiseras)?Till att börja med tolkas jämställdhet,genomgående, som något enkönat – somen flick- och kvinnofråga – och inte somen fråga om styrkeförhållandet mellangruppen kvinnor och gruppen män (somär den tolkning som uttrycks i Idrottensjämställdhetsplan) (2). Ett annat dominerandemönster är att jämställdhet geskvantitativa innebörder och förstås somnågot mätbart. Jämställdhet handlar dåfrämst om: könsfördelning bland aktiva(att flickor slutar tidigare än pojkar är envanlig uppfattning, och många beklagaratt det är så); fördelning av resurser tilltjej-/dam- kontra kill-/herridrott; representationbland ledare och tränare, i olikastyrelser och bland domare; könsrättvisfördelning av träningstider; samt materi-48 svensk idrottsforskning 1/2012