Referenser1. Ecceles, J. S., & Harold, R.D.Journal of Applied Sport Psychology1991. 3:7-35.2. Fitzgerald, L. F., & Nutt, R.The Counseling Psychologist1986. 14:180-216.3. Locke, E.A., & Latham, G.P.American Psychologists 2002.57:705-717.4. Mason, T. A. British Journal ofSports Medicine 1977. 5:61.5. Gould, D., & Horn, T. Participationmotivation in young athletes.Psychological foundationsof sport. 1984. s. 359-370.6. Smith, R.E., & Smoll, F.L.Journal of Appled Sport Psychology1997. 9:114-132.7. Riksidrottsförbundet. Idrottenvill. 2009.8. Amorose, A. J., & Horn, T. S.Journal of Sport and ExercisePsychology 2000. 22:63-84.9. Martin, J.J., Waldron, J.J.,McCabe, A., & Yun, S.C. Journalof Clinical Sport Psychology2009. 3:127-138.10. Vallerand, R. J., & Rousseau,F. L. Intrinsic and extrinsicmotivation in sport and exercise.Handbook of sport psychology.2001. s. 389-416.11. Sirard, J.R., Pfeiffer, K.A., &Pate, R.R. Journal of AdolescentHealth 2006. 38:696-703.12. Acosta, R.V., & Carpenter,L.J. Women in intercollegiatesport. 2002.13. Malina, R.M. The young athlete.Children and youth in sport.1996. s.161-186.14. Rees, T. Influence of socialsupport on athletes. Social psychologyof sport. 2007. s. 223-232.15. Burke, K.L. Journal of InterdisciplinaryResearch in PhysicalEducation 1997. 2:39-52.Kontakthansi.hinic@hh.sehampus.lostin@hotmail.comjekten inte avbryts eller missköts avprojektföreningen. Då flickor, bådeutövare och ledare, är en minoritet inomidrotten anser vi att ett extra stöd inomdessa projekt är mycket nödvändigt ochviktigt för att kunna motivera flickor (12).Samtidigt håller vi med förbundet om attman bör eftersträva en ge<strong>ner</strong>ell satsningpå unga eftersom få barn och ungdomarägnar sig åt styrkelyft.Styrkelyftningens föreningarInom föreningarna upplever de kontaktenmed Styrkelyftförbundet som mycket god.Både de föreningar som haft kontakt medförbundet och de som inte nyttjat kontaktenfullt ut har känt att förbundet har varitmycket tillmötesgående. En god kontaktoch kommunikation mellan föreningaroch förbund är en viktig del under ettsamarbete, vilket bör förebygga missförståndoch oklarheter (15). Vidare ansågföreträdare för föreningarna att motiverandeträningsläger och resor är en viktigdel för att behålla barn och unga inomidrotten samt för att få dem intresseradeav verksamheten. Omgivningen är för enidrottare mycket viktigt ur motivationssynpunkt(10). Vidare kan gruppaktiviteteröka en grupps sammanhållning, vilketvidare har en inverkan på den individuellatillfredställelsen och den inre motivationenför utövaren. Vi anser att en motiverandemiljö kan både ge inre och yttremotivation till att delta. Genom att trivas isin träningsmiljö och få göra någottillsammans med andra samt att få kännaglädje i idrottande kan inte nog betonas.Då fler föreningar har rapporterat ökandemedlemsantal krävs även kompetentatränare för att ta hand om de nya ungdomarna(6).Resultatet visade att flera föreningarupplevde att deras verksamheter förändratspositivt efter genomförda projekt. Enförening menade att de utvecklats, fåttutbildade ledare och blivit en bättredriven verksamhet. Mer utbildning ochfler licenser är goda indikatio<strong>ner</strong> på attIdrottslyftet givit positiva utfall. Det gårdock inte att säkert påvisa en ökningeftersom uppgifterna det baseras påuppfattningar hos föreningarna själva.Det var enbart ett fåtal föreningar somtog hänsyn till jämställdhet och jämlikheti sina projekt, dock ville samtliga föreningarutöka antalet utövande flickor ochbehålla de som redan finns inom föreningen.Det är budskap och handlingar sommotsäger varandra. Finns en strävan efterjämställdhet, då det är brist på flickor ivissa föreningar, borde även idrottslyftsprojektenvara inriktade på just jämställdhetoch jämlikhet (12). En förening utveckladesmycket inom jämställdhetsområdet,vilket var glädjande. Något som inte varlika positivt var att andra föreningarbetonade fler problem än möjligheter.Resultaten visade att den viktigasteframtidsfrågan från föreningarna är att fåbort den negativa bilden av styrkelyft. Detär mycket bra att föreningarna vet vad devill satsa på i framtiden. Både föreningaroch förbund bör sträva efter att få idrottenatt framstå som ren och fri från dopningoch droger.Handlingspla<strong>ner</strong> rekommenderasSammanfattningsvis kan vi konstatera attfinns önskemål om att bättre arbeta medjämställdhets och jämlikhetsfrågorna påsåväl förbunds- som föreningsnivå. Villman rekrytera fler flickor och kvinnligatränare måste man också arbeta meddessa aspekter. Föreningar som har gjortdet har också rekryterat fler. En handlingsplanvore därför att rekommenderaför fler föreningar. Glädjande är också attfler föreningar har positiva erfarenheterav idrottslyftsprojekt i termer av nyrekryteringaroch ledarrekrytering. Dock kandet vara svårt att konkret säga om idrottslyftsprojektenvarit orsaken till dennaökning, men det har säkert spelat en roll.Avslutningsvis kan vi konstatera fler småföreningar har visat intresse att sökaidrottslyftsmedel för att utveckla sinverksamhet. I denna process har förbundeten stor roll i framtiden.62 svensk idrottsforskning 1/2012
RAMBÖLLS UTVÄRDERING AV: SKOLSAMVERKAN OCH TILLGÄNGLIGHET I IDROTTSLYFTETEn utvecklingsmotorsom inte startadeIdrottslyftet skulle nå de barn och ungdomar som idrotten traditionelltsett har svårt att nå och behålla. Det är en grupp som ställer andra kravpå idrotten. Idrottslyftet hade potential att fungera som en utvecklandekraft i svensk idrott, men den möjligheten har inte utnyttjats.R a m b ö l l h a r p å u p p d r a g av Riksidrottsförbundet(RF) genomfört enutvärdering av de projekt som finansieratsav de två delarna: Skolsamverkan ochTillgänglighet i Idrottslyftet. Uppdragetgenomfördes under perioden januari 2010till oktober 2011 och hade som primärtsyfte att värdera och förklara resultatet avSkolsamverkan och Tillgänglighet på enprogramövergripande nivå. Utvärderingenhar också haft ett tydligt framåtsyftandefokus – det vill säga att belysalärdomar från denna upplaga av Idrottslyftetsom kan bidra till att vidareutvecklakommande programsatsningar för attmaximera måluppfyllelse och mervärde.Idrottslyftet som möjliggörareSyftet med Idrottslyftet var att nå ochbehålla fler barn och unga i idrotten, detvill säga att mobilisera dem som inteidrottar och hålla kvar dem som traditionelltsett slutar. Ett sätt att mobiliseramålgruppen var att fördjupa samarbetetmed grund- och gymnasieskolan. Idrottslyftetgav föreningar och skolor möjlighetenatt med hjälp av projektmedelutveckla former för att aktivera elevernamer, men också att skapa möjlighet attvisa upp bredden av det lokala idrottsutbudet.Vid sidan om kännedom om utbudet ärtillgång till anläggningar och idrottsmiljöeren viktig grundförutsättning för attkunna nå och behålla medlemmar iidrotten. Satsningar på nya anläggningaroch idrottsmiljöer har under tidigareprogram bara varit möjliga att genomförai storstäderna (Stockholm, Göteborg ochMalmö). I och med Idrottslyftet kundedock föreningar över <strong>hela</strong> landet sökamedel för att skapa nya platser för aktivitet(aktivitetsytor) och därigenom bidratill bättre förutsättningar för barn ochungdomars idrottande.Sammanlagt har Skolsamverkan(år 1-3) omfattat cirka 7 800 projektgenomförts av cirka 5 460 föreningar (3-5).Inom Tillgänglighet har totalt under <strong>hela</strong>perioden 667 projekt beviljats medel. Avdessa har 145 (36 procent av det totalaantalet projekt) avsett fotboll, 42 ridsport(drygt sex procent) och 37 golf (knapptsex procent) för att nämna de tre störstaidrotterna.Rambölls övergripande bedömning äratt Idrottslyftet är en viktig förutsättningför föreningsidrottens verksamhet ochdärmed också för de värden kopplade tillfysisk aktivitet som föreningsidrotten villbidra till. Idrottsrörelsen bygger i högutsträckning på ideellt engagemang därde enskilda föreningarna i regel harbegränsade möjligheter till insatser somligger utanför den löpande verksamheten.För dessa föreningar har Idrottslyftetspelat en central roll som möjliggörareoch drivkraft i satsningar på Skolsamverkanoch ökad Tillgänglighet. Här finns etttydligt värde av programmet för attbehålla de medlemmar som redan finnsinom idrotten och de grupper som idrottentraditionellt har attraherat och fått attstanna kvar.För att uppfylla de långsiktiga målenom att nå och behålla fler barn ochungdomar i idrotten krävs dock åtminstoneytterligare två saker. För det förstamåste idrotten nå och involvera rättmålgrupp. För det andra måste föreningarnautveckla sin verksamhet för attkunna möta målgruppens behov. Utvärde-Olov Wolf-WatzChef avdelningen förvälfärdsanalysRamböll ManagementConsulting1/2012 svensk idrottsforskning 63