Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

UMEÅ UNIVERSITETS UTVÄRDERING AV: HANDIKAPPIDROTTSFÖRBUNDET OCH PARALYMPISKA KOMMITTÉN, BUDO & KAMPSPORT-,GYMNASTIK-, INNEBANDY-, OCH SKIDFÖRBUNDETDet stora lyftet uteblevStaffan KarpDocentPedagogiska institutionenUmeå universitetInger EliassonFil. dr.Pedagogiska institutionenUmeå universitetJosef FahlénDocentPedagogiska institutionenUmeå universitetKim WickmanFil. dr.Pedagogiska institutionenUmeå universitetKent LöfgrenFil. dr.Pedagogiska institutionenUmeå universitetIdrottslyftet har huvudsakligen bidragit till att stärka den ordinarieverksamheten i föreningarna. Trots goda ambitioner både från specialidrottsförbundoch föreningar har den höga graden av handlingsfrihetfrån RF och neråt i organisationen gjort att de kvalitativa språngenhar uteblivit.F o r s k a r g r u p p e n vid pedagogiskainstitutionen på Umeå universitet har haftRiksidrottsförbundets (RF) uppdrag attutvärdera hur ett antal specialidrottsförbund(SF) har arbetat med Idrottslyftet:Budo & Kampsportförbundet, Gymnastikförbundet,Handikappidrottsförbundetoch den Paralympiska kommittén,Innebandyförbundet och Skidförbundet.Syftet med utvärderingen är att belysa hurförbunden, genom riktade insatser somutgår ifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv,och som genomsyras avriktlinjerna i Idrotten vill, lyckats med attöppna dörrarna för fler barn och ungdomaroch hur man utvecklat verksamhetenså att fler väljer att idrotta längre upp iåldrarna (1).Tre delstudierTre delstudier genomfördes där vi följdekedjan från regeringen till föreningsnivån,det vill säga från ett politiskt formuleratuppdrag till RF via specialidrottsförbundentill lokala aktiviteter på föreningsnivå.I den första delstudien, Förbundsperspektivet,genomfördes intervjuer med förtroendevaldaoch anställda med nyckelpositionerinom specialidrottsförbunden.Syftet var att få en bild av hur centralaaktörer på SF-nivå beskriver och uppfattararbetet med Idrottslyftet och hurerfarenheter från föregångaren Handslagettagits tillvara. Totalt genomfördes 27semistrukturerade intervjuer. I den andradelstudien – Projektansökningarna –analyserades samtliga idrottslyftsprojektsom beviljats medel under Idrottslyftetsförsta och tredje period (hösten 2007-våren 2008 respektive hösten 2009-våren2010). Syftet var att få en bild av varföreningarnas utvecklingsfokus låg,projektens överensstämmelse medriktlinjerna i Idrotten vill samt omprojektens innehåll förändrades över tid.Totalt analyserade vi 2 563 projekt. I dentredje delstudien, Föreningsperspektivet,vände vi oss med en enkät till idrottslyftsansvarigai de föreningar som sökt medelför att genomföra projekt under periodfyra, det vill säga hösten 2010-våren 2011.Syftet var att få en bild av hur specialidrottsförbundensarbete med Idrottslyftetuppfattades på föreningsnivå och hur detvardagliga arbetet med Idrottslyftetgestaltade sig i föreningarna. En webbenkätsändes ut till 1 026 personer varav 486besvarade enkäten.FörbundsperspektivetAlla intervjuade ser positivt på Idrottslyftetsom uppdrag från RF (och regeringen).De flesta anser att Idrottslyftet har en brabalans mellan styrning och autonomi,men flera efterfrågar en tydligare uppföljningfrån RF (och regeringen) av hurmedlen används och vilka resultat somuppnås.De intervjuade menar att målen förIdrottslyftet stämmer väl överens medspecialidrottsförbundens egna mål förverksamheten. De förklarar det med attbåde Idrottslyftet och förbundens ordinarieverksamhet tar sin utgångspunkt iIdrotten vill. Samtliga SF har som mål attverksamheten ska vara jämställd ochjämlik. Genom intervjuerna framkommerdock att endast ett av dem har tydliga42 svensk idrottsforskning 1/2012