Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Referenser1. Regeringens proposition2008/09:126, Statens stöd tillidrotten.2. Den fullständiga rapportenfinns att ladda hem på Riksidrottsförbundetswebplatswww.rf.se.3. Förenta Nationerna. FN:s konventionom barnets rättigheter.1989.4. Riksidrottsförbundet. Idrottenvill. 1995; 2009.5. Se t.ex. Engström, L-M. m.fl.Idrotten vill. En utvärderingav barn- och ungdomsidrotten,FoU-rapport 2007:1.6. Säljö, R. Lärande i praktiken:ett sociokulturellt perspektiv.2003.7. Peterson, T. Talangutvecklingeller talangavveckling?. 2011.8. Elvin, G. Möjligheternas dokument.I För barnets bästa: enantologi om idrott ur ett barnrättsperspektiv.Centrum föridrottsforskning 2011:2.Kontaktkarin.redelius@gih.se”Vara en god kamrat och engagerad i träningen”.(manlig simtränare)”Kämpa på träning och match”.(manlig handbollstränare)”Närvara på träningar och följa programmet”.(kvinnlig baskettränare)”Komma i tid, höra av sig om de inte kan komma,vara vänliga mot andra”. (kvinnlig gymnastiktränare)”Hålla tider, vara ordningssam, normalaskolregler”. (manlig brottningstränare)De enskilt vanligaste skyldigheterna somanges är att komma i tid till träningenrespektive att höra av sig om man intekommer (cirka 25 svar vardera). Deframhåller även vikten av att följa överenskomnaregler. Och precis som entränare uttrycker det i sista citatet ovan,så är det i mångt och mycket skolansregler som ledarna anser vara idrottandebarns skyldigheter.Rättigheter och skyldigheterEn kort sammanfattning av resultaten gervid handen att skriften Idrotten vill i stortsett är okänd. Åtminstone sett till hurmånga som de facto anger att de lästskriften, men andemeningen kan naturligtvisvara känd bland ledarna. Merpartenav ledarna har inte hört talas omregeringens nya riktlinjer rörande detstatliga stödet. En majoritet kan hellerinte ge exempel på vad det kan betyda attha barnkonventionen som utgångspunktdå idrottsverksamhet för barn och ungaska utformas. Dessutom är många ledareovana att tänka i termer av och att tala omidrottande barns rättigheter. Flera menaratt frågan om barns rättigheter sällanberörs inom idrotten, vilket dock inte ärdetsamma som att barns rättigheter intetillgodoses i den praktiska idrottsverksamheten.När ledarna ombeds ge exempelpå vad rättigheterna kan bestå av, ärdet inte en enhetlig bild som tonar fram.Det kan både bero på att det finns mångarättigheter att framhålla, och att det intefinns någon samstämmig uppfattningbland ledarna om vad idrottande barnsrättigheter kan bestå av. Att beskrivaidrottande barns skyldigheter, verkar förledarna te sig något lättare.Frågan om rättigheter och skyldigheterär komplex. Nästan samtliga av dekategorier svar som identifierades sombarns rättigheter, går att återfinna somskyldigheter: Barn har rätt att delta iidrott men de har också har skyldighet attträna, komma i tid och att meddelafrånvaro. Barn har rätt att bli bemötta väl,respekterade och sedda men de har ocksåskyldighet att ha ett gott uppförande,respektera andra och vara en bra kompis.Barn har rätt att komma med synpunkteroch att bli lyssnade på men de har ocksåskyldighet att lyssna på andra, vara tystanär ledarna pratar och att följa instruktioner.Barn har rätt att utvecklas i idrottmen de har också skyldighet att ha rättinställning, vara fokuserade och göra sittbästa. En tolkning av att idrottande barnsrättigheter och skyldigheter framstår somtvå sidor av samma mynt, går att hänföratill idrottsledares dubbla uppdrag. De harrätt att vara med, känna delaktighet ochmå bra (föreningsfostran), men de harockså en skyldighet att träna så att deutvecklar sina färdigheter och att ha rättinställning (tävlingsfostran).Barnkonventionen – ett stöd!Att barnkonventionen ska vara enutgångspunkt om föreningen ska fåstatligt stöd, känner alltså få ledare till.Skulle konventionen, om den var merkänd och bearbetad, kunna vara ett stöddå ledarna balanserar mellan att låta allavara med och att utveckla vinnare?Gunnar Elvin, som arbetar på Barnombudsmannenoch som har erfarenhet somidrottsledare, är övertygad om att barnkonventionenär ett användbart redskap(8). Han uppfattar barnkonventionen sommöjligheternas dokument, och menar attkonventionen inte ska ses som en samlingregler utan som ett förhållningssätt. Föratt vara säker på att man som idrottsledarehar ett förhållningssätt där barnetsbästa är i fokus, finns det ett par enklakontrollfrågor som man som ledare kanställa sig: Varför finns vi som förening?Vem är verksamheten till för? Om maninom föreningen eller enskild ledare påallvar reflekterar över de frågorna, är detsvårt att komma fram till något annat svarän att det är utövaren, alltså barnet, somverksamheten är till för. Med ett sådantförhållningssätt blir frågan om idrottandebarns rättigheter lätt att besvara.18 svensk idrottsforskning 1/2012