Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Referenser1. Vår användning av läroplansteorinbygger i stor utsträckning påframställningen i Göran Lindesbok Det ska ni veta! En introduktioni läroplansteori. 2006.2. Idrottens jämställdhetsplan.www.rf.se. 9 september 2011.3. Svender, J. & Larsson, H. Somhand i handsken – en satsning påflickors idrott eller på idrottensflickor? Riksidrottsförbundet,FoU-rapport nr. 2007:12.4. Idrotten vill. www.rf.se. 1 september2011. s. 4.Kontaktmatthis.kempe-bergman@gih.sehakan.larsson@gih.sekarin.redelius@gih.seutformningen av Idrottslyftets inriktning ide olika förbunden, varken vid bedömningenav projektansökningar eller vidutformningen av satsningar på föreningsnivå.Fotbollen skiljer ut sig en aning.Fotbollens spela, lek och lär, som delvisersatt Idrotten vill inom fotbollen, haranvänts på ett relativt aktivt sätt påförbundsnivå och var allmänt känd i deföreningar vi besökte.Frånvaron av referenser till och merspecifik kännedom om innehållet iIdrotten vill kan möjligtvis kopplas till enuppfattning som framkommer hos någraintervjupersoner, nämligen att man inomidrottsrörelsen sällan diskuterar ”de storafrågorna” (till exempel idrottens värdegrundsfrågor).Nytänkande eller mer av samma?Under vårt uppföljningsarbete har vislagits av hur sparsmakade riktlinjerna förIdrottslyftet är på den översta nivån isystemet, det vill säga RF- och regeringsnivån.Vi har inte kunnat finna några merfylliga anvisningar till specialidrottsförbundenangående vad det skulle kunnatänkas innebära att följa Idrottslyftetsintentioner och riktlinjer. Hur ska manförstå dem? Möjligen kan man tänka sigOm barns rättigheter i idrotten:För barnets bästa– en antologi om idrott ur ett barnrättsperspektivLäs om internationellforskning, selektion, synenpå tävlan, kön, funktionsnedsättning,behov av fysiskaktivitet, hälsorisker, rättenatt uttrycka sina åsikter ochbli lyssnad på, rätten tillfritid och om barnkonventionensmöjligheter.att innehållet i formuleringarna (av RF)ses som så pass självklart att det intebehöver ges någon mer uttömmandetolkning. De mycket sparsmakade anvisningarnafår dock, menar vi, problematiskakonsekvenser. Vi har besökt fleraföreningar med ett stort socialt patos, därman till exempel gjort idrottslyftssatsningari socialt utsatta områden, storasatsningar på tjejers idrott, där manöppnat upp verksamheten för barn medfunktionsnedsättning och så vidare. Mensatsningarna har inte skett utifrån någonnationellt förankrad idrottsövergripandestrategi, utan mer efter lokala initiativ.Ambitionsnivån här och nu har varit hög,men de mer långsiktiga ambitionerna harsaknats. I samtliga idrotter framhålls dockbetydelsen av Idrottslyftet; att det är enviktig satsning som gör skillnad. I vårtolkning har detta att göra med att de(oprecisa) idrottslyftsmålen faller väl in iden verksamhetsutveckling som föreningarna(och även förbunden i viss utsträckning)ändå ser som sin uppgift. I vårtmaterial råder ingen konflikt mellan vadföreningarna och förbunden åtar sig attgöra genom att erhålla idrottslyftsstöd ochvad de i vanliga fall ändå arbetar med(eller vill och känner att de borde arbetamed om de hade resurser). De vidatolkningsramarna gör att förbunden harrelativt fria händer att utforma satsningenså som de önskar. Det är ett resultat somär värt att begrunda.Om man från statens och RF:s sida ärnöjda med den befintliga verksamhetenoch vill ge den extra resurser via satsningarsom Idrottslyftet, om man vill attverksamheten ska leva vidare i nuvarandeskepnad, då räcker det naturligtvis medatt göra som nu – ge mycket kortfattadeoch allmänna anvisningar. Om man frånstatens och RF:s sida däremot har ambitionenatt satsningar av Idrottslyftets slagska betyda något särskilt, att satsningenska leda till en djupare och beståendeförändring i något avseende, behöverförbund och föreningar mer handfastvägledning i hur de ska arbeta och vadarbetet ska leda till.Beställ på:www.idrottsbokhandeln.se50 svensk idrottsforskning 1/2012För barnets bästaEn antologi om idrottur Ett barnrättspErspEktiv