Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

få deltagare till mentorsutbildningar,men också att erfarenheterna från desatsningar på mentorsutbildningar somhar gjorts är positiva. Utbildningarna harinneburit att föreningarna har fåttmöjlighet att utbilda mentor, en vuxenföreningserfaren person som den nya”Det skulle kunna sessom en paradox attföreningar inte prioriterararbetet med stödjandemiljöer om bristenpå ledare kanåtgärdas genom detta.”ledaren kan vända sig till och få hjälpeller stöd av. Av de unga ledarnas utsagorframgår att mentorskap är en del av denstöttning som de värdesätter, men att detinte är vem som helst som är lämplig sommentor. Vissa egenskaper, vissa kunskaperframstår som mer önskvärda änandra. Ungdomarna vill ha mentorersom är engagerade, lätta att träffa, somhar kunskap om vad unga vill och sominte har en överlägsen attityd.Handlingsplaner och strukturEn del projekt har handlat om att föreningarhar fått hjälp av SISU med attutarbeta handlingsplaner och att skapastruktur för att kunna slussa in och påolika sätt stötta den nya ledaren. Detta ären form av stöd som de unga ledarnagärna vill ha. De betonar betydelsen avatt det inom föreningen finns en struktur,tydlig arbetsbeskrivning och organisationför att rekrytera och behålla unga ledare.”Det finns liksom ingen sån där uttaladutbildningsansvarig som tar hand om utbildningoch rekrytering. Så nu när jag håller i utbildningarsom samordnare i distriktet så försökerjag få föreningarna att ha en uttalad … att hasom en kontakt i varje förening. Men det funkarfortfarande så där så oftast är det jag som får gådirekt på deras medlemmar och försöka få domatt gå kurs.” (Ung ledare, intervju 5)Det ska inte vara en enstaka lösning avett problem när något akut inträffar, utandet ska finnas en långsiktig plan där dennya ledaren successivt får mer ansvar.Att bli seddDet som de unga ledarna själva lyfterfram handlar mycket om att de vill bliuppmärksammade. Unga ledare har haftsvårt att få sitt engagemang förankrat iden egna föreningen och informationentill föreningen har inte alltid fungerat. Deuttrycker att det verkar som att få kännertill att de finns. Ungdomarna påpekar attdet inte var någon från styrelsen ellerresten av föreningen som brydde sig efteratt de gått en kurs eller efterhör hur detgår med ledaruppdraget. De ger ocksåuttryck för att det finns ett för givettagande hos föreningsstyrelser att har enperson väl tagit på sig ett uppdrag såsköter också vederbörande träningen ochallt arbete runt detta uppdrag. Ungdomarnamenar att alla i föreningen skakänna till att det finns nya unga ledare.”… jag har mest stöd från barnen som kommertillbaka år efter år och föräldrar som kommerfram efter träningen och ger kommentarer ochså… och säger att vi är så duktiga och dom vetatt vi har mycket annat också runt omkring.”(Ung ledare, intervju 3)Som ny ung ledare känner man sigosäker och behöver bli bekräftad inteenbart av deltagarna och deras föräldrar,utan också bli sedd av mer erfarna ledareoch andra i föreningen.”… och det som är viktigt är att man måste hastöd … det är mer att det visas intresse, att manfår uppskattning, att man visar stöd för deledare man har och att styrelsen liksom visarintresse så att dom frågar hur det går, ifall manvill ha hjälp. Och att styrelsen söker för vidareutbildningar så att man hela tiden kan utvecklassjälv att man känner att man kan utvecklassamtidigt som man hjälper andra. Det är såliksom på det sättet tror jag att man kan behållamånga fler ledare.”(Ung ledare, intervju 4)Att bli uppmärksammad kan ocksåvara att den unga ledaren får någon formav lön, till exempel att delta i utbildningeller i andra ledares träningar. Viktigt ärockså att det finns förståelse inomföreningen för att skolarbetet kan göraatt hon/han får förhinder eller i förstahand vill prova på att vara ledare underen kortare tid.24 svensk idrottsforskning 1/2012