Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

AkademiskaidrottsförbundetGrundat: 1913MedlemmarMän: 32 546Kvinnor: 36 700*Deltagartillfällen: 70 045FlygsportförbundetGrundat: 1966MedlemmarMän: 17 374Kvinnor: 2 370*Deltagartillfällen: 9 146KorpenGrundat: 1945MedlemmarMän: 196 589Kvinnor: 85 295*Deltagartillfällen: 151 3302010 års statistik.*Träning & tävling för barn 7-20 år.de tre förbunden nått de övergripandemålen för Idrottslyftet: Har fler ungakommit in i idrottsrörelsen och stannar dekvar längre? Det är inte helt lätt attbesvara den frågan, då uppläggningen avhela Idrottslyftets rapportering av statistiskauppgifter har brister som gör detsvårt eller omöjligt att studera både inochutflöden i idrottssystemet över tid.För att kunna göra tillförlitliga uppföljningaröver tid behövs dessutom uppgifterpå individnivå – att kunna följa sammaindivider under viss tid, något som ställerstora krav på statistikinsamlingen (7). Omdessutom uppgifterna varierar ellerförändras under pågående projekttid, somSAIF kritiserade RF för, bidrar detytterligare till problemen med att få framtillförlitlig statistik. Man bör inte ändraspelreglerna under pågående match! Detenda vi kan säga med säkerhet om destuderade tre förbunden är att Korpen harökat sitt deltagarantal av unga individerpå ett remarkabelt sätt.Intervjuerna på RF-nivå avslöjadeockså en stor osäkerhet om utfallet avIdrottslyftet i termer av faktiska siffror.De intervjuade var ändå övertygade omatt Idrottslyftet hade gjort stor nytta i enmängd avseenden – de empiriska beläggenför detta var dock magra – men de varockså medvetna om (när vi ställde närgångnafrågor) att till exempel LOK-stödsstatistikeninte uppvisade den ökning dehade hoppats på. Det är i det här sammanhangetviktigt att notera att man ävenpå ansvarigt departement hyste en stortilltro till idrottens förmåga att genereraönskvärda effekter för barn och ungdomar,speciellt i jämförelse med andrafolkrörelser. Ett utdrag ur en intervju påKulturdepartementet är illustrativt:”… vi brukar säga att rent statsfinansiellt kan mansäga så här att hur mycket pengar man än slängeråt idrotten så får man minst lika mycket tillbakaför de har sån absorptionsförmåga. Det finns såmånga föreningar och aktiva att även om det ärväldigt stora pengar så finns det en förmåga attanvända pengarna därute.”I analysen av relationen mellan statenoch Idrottslyftet kunde vi konstatera attden statliga styrningen var låg, ochdärmed fanns det även ett stort frirum föridrottsrörelsen att forma verksamheten.Det tysta kontraktet mellan stat ochidrottsrörelse fungerar fortfarande ochförtroendet för RF var och är så stort attregeringen inbjöd idrottsrörelsen attformulera förslaget till Idrottslyftet (3,4).En liknande strategi hade regeringen infördet nu pågående Idrottslyftet som börjadeden 1 juli 2011. Den här, nästan osynligastyrningen från staten, är förmodligenmycket effektiv i en situation där bådaparter dels är beroende av varandra (idrottär generellt sett populärt bland väljarnaoch idrotten är i behov av statens pengar),dels hyser ömsesidig tillit till varandra ochhar liknande grundläggande värderingar.Stor frihet och liten kontrollHur bör ett så stort projekt som Idrottslyftetorganiseras centralt på RF och i vilkengrad bör det styras uppifrån (från RF)?Våra analyser visar att i slutet av Idrottslyftetfungerade RF:s interna organisationtack vare ett fåtal skickliga nyckelmedarbetare.Den minimala projektorganisationsom växte fram efter viss initial oenighethar således kunnat hantera detta jätteprojektutan alltför mycket gnissel i maskineriet.Organisationen kan dock betraktassom sårbar och personberoende. För attkunna förbättra de administrativa/statistiskauppgifterna från alla nivåer borde denfasta staben på RF utökas med kompetenserinom dessa områden istället för att somnu utnyttja kansliets allmänna resurser.Mycket av den osäkerhet som nu råderbeträffande vad som verkligen sker iidrottslyftsrelaterade aktiviteter i förbundoch föreningar beror på bristande relevantoch tillförlitlig information. Här behövsspetskompetens som på heltid kan ägna sigåt att förbättra dessa komplexa fenomen.De administrativa systemen måste ocksåutformas så att de inte blir för besvärligaoch betungande för användarna attutnyttja. Sådana förbättringar skulle varatill gagn för RF, som då kunde produceramer kvalificerade rapporter till regeringen,men också underlätta för att få framnödvändiga basdata som bland annat kananvändas till att få fram bättre underlag förutvärderingar av Idrottslyftet.Vår utvärdering har visat att bådeförbunden och föreningarna/projektenupplevde en relativt stor frihet visavinärmast överordnade nivå. RF utövade,generellt sett, en låg grad av kontroll ochhade stort förtroende för förbundens och40 svensk idrottsforskning 1/2012